Norrländska Korrespondenten – 30 november 1853, sida 1

förswann i traypböradct, hwarefter bon tilslöt sin dörr och började skrifwa sålunda: Min far, detta bref skall tilllällas er ges nom ett pålitligt ombud, båd er dold någon tid och hoppas . . . Gud agar fina bars, men öfwergifwer dem ci belt och hälet. Förlåt min älskade far, om jag, under de role eter, fom omgifwer oss, handlar utan ev dert samråd ... Jag refer ... jag ämnar i England öta en tibflyktsort, som det fönders slitaa Frankrke cj mera Fan ulbjuda ng; för: tig denaa rasa, att min mor må wara ofure nig om def faror och ci förr få meta min bortse resa, ån wid min framfomft . Ack, når skole wi återse hwarandra?. Ej mera dens na gåna, min far, ty deana tanke, fom städse förföljer mig, fräter mina krofter och krossar mitt djerta ... Tilsänd mig fåra far, ert hjertas wälsigaclie och förbön. Charlotte Corday. Sedan Charlotte läst och omläst sitt bref, försedt detsamma med försegling och adress, ä: kallade hon Johanna. — Din fon måste bära detta bref til Saint Soturnin-des-Siguerets och egenhändigt lemaa det åt min far ... egenhäadigt . . förstär du det Johanna? — Och fom manligt mamsel, medbringa er ett swar, — fade den gamla tjevfteqroin: nan. i