Norrländska Korrespondenten – 1 oktober 1853, sida 1

för fadersglädjen ... eller år det en infernalisk ande deri från, han wisade på Ragnildsberg som tilftånger ditt bröst för naturens heligasse känsla? — Huru år det med... Hulda? frambis skade han. — Hoa är mycket swag — Gud om han dör skrek han, slåeade fig för pannan. — Ja då, beklagar jag . . dig .. . foarade brodren, med längsam och djup röst. — Har ingea warit betänkt på att efterskicka någon af hennes eget kön, til hwilken den omtänksamma dusmodren med trygghet kunde öfwerlemna de materiella omsorgerna — och pwilken tillika kunde wara henne ett gode sälskap. i . — Jo, Paflor Tideas enka har warit här sedan i går ; . du wet, att Hulda håller af heane. — Det mar bra ... måane läkarehjlely år af nöden? — Janan Reinhold hann swaro, härdes en kaackniug på dörren. — Stig in fru Tideen! bod Edgar. Ett några och trettio årg fruntimmer, ywars tarfliga drägt antydde ringa wilkor, seg ins bens nes aasigte bar vregela af godhet och reddarbet. Fciherrmnan bad helsa herr baron, och fråga om Baron ej will fe den file?