Norrländska Korrespondenten – 28 augusti 1852, sida 2

flaga hos fin br fader, frågade denne blott: qaf du ingen örfil igen? och når prin sen nekade dertil fade konungen; behåll då det du fått. Mea genom hatteas återlemnande mile ej Sus laf De la gardies far erinra om batalsen, us tan hänade densamma bland kuriosa vå Löbes röd. J sin Jonrnal antecknade J. De la gar die 1805: ÅJulafton fl. half I gick jag upp til drottningen. Julklapparnes utdelning för barnen war redan börjad. Kroaprinsen war härwid som wid aba andra tillfällen gråtfåre dig, kall och Iedfam. Barnet hade föga eler intet of modrens egenskaper, E Efter fadrens dethronisering, fom ala anfås go nödwändig, uppstodo twcane partier rörande Kronprinsen. Ett wille honom ingenting, men, ett wile att hertig Carl skulle föreslå honom, fom thronföljare. Främst inom detta mar Dedwig Elisadetd Charlotta, äfwen fom, drocts ningen, och då Carl August, sedan Prins Su sitafs varti, ej länare kunde förhindra walet utkorats, till thronföljare på Adlersparres förs feg med hänsyftning att dermed utan froårdga ag eröfra Rorge lår det nämnde partiet ans fett fig ha arundadt hovp, att Carl Anaust, fom aldrig ernade gifta fig, skulle adoptera Prins Gnstaf såsom fin fon, för att försäkra honom om tronföljden. Efter Carl Augusts död och Fersens mord blef partiet almäunt öfwertygadt att Swerige, der man dagligen kuade wänta