Norrländska Korrespondenten – 1 maj 1852, sida 1

—Baron bar rått! jag bar ofta grubblat derpä. — Cessamentera alltsammans til det blifs wande Nationalmuseum. Ni gagnar då ere fådernesland, och man fon ej undgå att ge er åtmiassone Wasabandet. — AC! baron, om ni lade ert ord för mig hos kunaen, få gick det. —, Med största nöje, om ni blott sätter upp ett sådant testamente. —.Jaa skal tänka på saken, ni har gifwit mig få ofantligt mocket att täaka på, och deto ta år ide det minsla. — Straxrt på eftermiddagen urpträdde Blide, noga instruerad, åtföljd af Hjelteswärd och ett Annat wictne, hos krigskommissarien. Denna hade också skaffat fig twenne aktningswärda wittuen. Förkjaringen afgafs med störsla bögs tidlighet, och slutade med en lysande soupee i krigskommissariens mäning. Triumfen öfwer rivalen, åran att hafwa blifwit utmanad på duch, den of fru Wasser föranssaltade och iyckade scupexn, ala de artiga heter fom gästerna flöfade på fin mård, foms lingens bestämmande för Rotionalmuscum, uta sigten om Wasabandet, och framförallt liba Rafacel, gaf nytt lif åt krigskommissarien. Han kände sia yngre än förut, ty han hade få mycket nytt att njuta ecch boppog, att han icke bade få brädtom med det rästädda giftera