Norrländska Korrespondenten – 14 februari 1852, sida 3

lag år 1850 trickt upplaga af hela Bibelen, ianm en annan af Nva Tesslamentet i almanadfor: mat. Den innehåller mer än sexhundrade ord. Men som icke alla af dessa äro så föråldrade eller owanliga, att icke slörre eller mindre delen skäligen eller dot utan obegriplighet oc strar. gelse fan finnas brukbar, få har man här Slott welat upptaga de maärkligaste ibland de många, ja för mänaa, fom i synnerhet för almänhes ten och dess barn ide allenast äro och förklifwa alldeles främmande, samt lemna en tomhet hos läsaren: utan ock wålla obehag oh assmak för Bibelläsning, sörst i synnerhet och sedan ofta i allmänhet. Lyckligtwis börjar wåäl Bibelläsnina att fliti nare bedrifwas ech begärligare omfattas, än för wissa årtioden sedan. Men når skall det blif wa annorlunda eller någon sörbättrina i afse ende på de många än afddda, än oformliar be ståndsdelarna af swenska språket i Bibelen? El ter stulle då den beliga boken, — en folkets bok, Pat exochän, böra på få många ställen marc liksom sluten för folket? — — — En annan fråga till wederbörande är ide heller nus Ån det midt i nittonde Seklet wäl eller illa sörjd för folkets beqwämligbet famt nytta oh nöje wil Bibellasning??? Måtie den fatala brander i det akademiska boktryockeriet i Upsala hafwe fatt en annan eld i Bibel Commissionen a ena: pite ad enfceem!?