Norrländska Korrespondenten – 3 januari 1852, sida 2

hufwuden på slegela — Fege som trolöfer — liuade han med ect hånskratt, Hem jag Mic far silkessnöret, siryver fig sielf af fasa för mir na bodlars. — J det Han med upppehäll mumlade dessa ord, trädde han fram i skuggan under muten och stannade nåra den swarta hästen, hwilken flod såsom fastwäxt och tycktes bära twenne lik. Pwad år detta! utbröt Sultan och trädde tilbaka i månljuset, medan han förde händerna ur bältet med en pistol i hwardera. l!Den enda af 24 millioner själor, fom håller den cd, han swor Sultan Drahmud ljöd froas ret med den djerfwa Arabens stämma — Han är här för att håla sin ed. Han har en spänd pistol i hwardera handen, liksom Sultan Mahmud, de funna afbräanas eller bortkastas i samma ögonblick fom dina. Genast förfwunno Sultancns begge pistoler i hang bälte, och han stod stum med uppfpårs rade ögon utan utan att röra fig, men med Han: den hårdknuten om diamanterna på fitt dolkskaft. uWiminner du dig den unge Araben wid Misrams brunn i Schismes dal, hwars unga brud du röfwade i bönetimman? — fortfor Araben i det han likaledes stack siaa pisioler i bältet och hwilade högra handen med den sammanrudade Lasson mot fia höft. — YPås minner du dig den ed han swor dig wid pros feten, just fom bang hingst flög genom dia jås