Helsingborgs-Posten – 22 december 1866, sida 2

slipate glasrör, wanligen i oh för sig färglösa, mera sällan of färgadt glas, i hwars iure del eu färganre substaus är widfästad medelst gummi eller ett liinande ämne. Wid nötning emet träden, ywarpå perlan uppträres, fan färgen efterhand afs rifwas, jprida fig i luften i form af ett fint stoft, in mpas med andedrägten och sålunda, i fall färgen utgöres af för helsan skadliga beständsrelar, ist ttifwa af meuliga följder för den med perlorna artetande. Företrädeswis wådliga äro de sör fin wackra färg särstilt utmärlta gröna pers lorna, enär färgämnet i dem utgöres af det för sina giftiga bestäntsdelar, wäl betanta Scheeles gröna (samma färg, som gjort gröna tapeter så fruktade bland allmänheten). Det torde wara nog att nämna, det efter å Laboratorium werkställd as nalys 100 pylita perlor, ehuru före undersötningen starlt utsatta för nötning, befunnits innehålla 3,88 eller omkring 4 ort arsemksyrlighet (wanlig s. t arsenik) i förening med motswarande mängd toppar. Alla fil torde förefinnas att strängt jörbjurartylika perlors försäljning. Jemforeljewis långt mindre wädliga äro mise serligen ve silfwerglänsande, med wanlig jpegelbeläggning öfwertragna, men äfwen det fint fördes late qwicksilfret torre wara tillräckliga släl att sorgfälligt undwika. Wisar fig wid ytterst lätt anställdt försöt, att perlan hett och hållet utgöres uj färgtagrt glas, d. w. s., att icke nägot färgande ämne befinnes löst withäfta perlans insida, eger man fullkomlig tryggbet, att intet flags för belsan wädliga deständådelar finnas för handen. Hypotelsförening för fäderna. Fastighetsegare i Falu stat ha tecknat fig för 536,000 rer till deltagande i en hypoteksförening mellan Dalarnes stärer. Norra stambanans fortsättning. Östersunds statsjullmättige hafwa till K. M:t ingifwit en petition om norra stambanans fortsättande från Ups fala öfwer Sala till Storwiks station på Gefle — Dala-banan. Wenersborgsjernwägen. Jernwägen från Sale stad till Grästorp och från Waca till Häkantorp öppnades för allmänna trafiken i lördags. J Wenersborg erinrare Luctiadagen i år ide på minsta wis om hwad ven fordem derstädes mas rit. Den glada tiden är förswunnen, då tuppen knappt hunnit gala första och brandwakten sista gången på morgonqawisten, förrän en herrlig klingande revelj på ett angenämt sätt wäckte statens ine . wånare ur deras ljufwa slnmmer. Kaffekokaren puttrade redan på elven och fläskojet retade de fins känsliga Inktorganerna, innan smerens slägga lätit höra de första hammarslagen. Myrtenkrönta och ljusbeprydra Lucior inträdde Helt ogeneradt i sängkammaren och läto sina gälla röster förtunna: (Sod morgon, mitt herrskap, nu lommer Lucia, som er mycken glädje bebåvar etc. ö Källare och wärtshus stodo i ljusan låga, och krimg ten fräsante brylån säg man leende bacchanter. Ännu förrän solen frupit ur nattmössan, hade das gakarlen bunnit till trerje supen — som fader Bellman säger. Eällskapet Par Britoll fare res tan täntt fina facklor och fått ven bellmanianska sängen i full fart, innan valben, på wåg till stan, hunnit att plundra sinlommeflasta. Stas rens gator och torg woro fyllda af promenerande ur alla stånd och åldrar, för att bålika de kines sista lvttor, fom swäfwade öfwer kyrkplantaget, och seran ähöra en till biertat talande fång utföras af ten sturerante ungdomen, och på aftonen inbjöd jocietetscinektionen på en lysande bal. Allt detta låter nu fom en saga ur Tusen och en natt, och litwisst hafwa ve bewittnat denna fröjd. 3 ett Stodholmsbref till Norrköpings Tidningor läser man bland annat följande: Om en annan sak, fom ligger allmänna nysikenheten på hiertat vis å vis nya representatioao Po (( qm2 aAmmae.