Utlandet. Frankrike. De mer eller mindre direkta hotelser, som en del af de officiösa franska tidningarne (,Pays, Patrie, La France och .Standard4) på sednare tiden innehållit mot Belgien och Schweiz, möta stark protest i andra organer. Det resonnement, som begagnas mot de nämnda staterna, är våsendtligen följande: Då en neutral ställning traktatsenligt är tillförsäkrad Belgien och Schweiz, behöfva de icke rusta sig. Då de icke destomindre göra det, kränka de traktaterna, och Frankrike måste med ratta misstänka dem för afsigten att i ett gifvet ögonblick sluta sig tll Frankrikes fiender. Härvid invänder ,Temps, all Belgien och Schweiz äro förpligtade att i nödfall försvara sin neutralitet med vapenmagt, och att de på grnnd haraf måste balva armeer och fastningar. Om hela den nämnda agitationen yttrar tidningen till slut: Det finnes hos oss fyra eller fem dråpliga redaktorer, som efter slaget vid Sadowa oafbrutet svängt Frankrikes svärd ölver våra svaga grannars husvuden. Vi halva emellertid upphört att förvånas öfver någonling från det hållet; det är alldeles i sin ordning, att samma hjeltar, som icke hade ett ord att säga emot Preossens utvidgning, framställa rustningarne i Schweitz och ÄAntwerpens befästning som en fara för Frankrike. Det har städse varit deras sed alt böja ryggen för de starka och behandla de svaga med öfvermodigt sörakt, — Presse-yttrar efter ett utförligt försvar för Schweitz och Belgien: Vi för vår del hafva aldrig trott, att den preussiska politiken, som endast stödjer sig vid magten och under intetsägande förevändningar öfverfaller andra stater, kunde passa för vårt land. Det förefaller oss besynnerligt, att man