Helsingborgs-Posten – 18 december 1866, sida 2

kommelserna af 1851, som sedermera blefwo af få ödesdigra följder för Danmark. 1852 blef ban premierminister men ätergick efter Londonertrattatens afslutande 1852 och arffölidslagens utfärrande 1853 — genom hwilken ett af de betydel se fulla fte jtatsrättsliga band slets emellan tonungaritet och Slesvig — till utrifesportföljen, hwilten han innebare ända till ven Örstedska ministerens fall 1854. Säsom medlem of vet under den jiftnämnda mini jteren slapare rikoräret intog han en mydet tillbakadragen itällning. Mot den Hallskå iminingren bhörre ban fill oppesitionen, ehuru han ide integ bland def ledare. I Juli 1864 efter det olycklial slesvigsla kriget inträdde han i den under Moltker namn bildare minifterön, men hwars egentliga jjät Bluhme war. Det blef honom förbehållet att mäfla ännu en bedröflig fred. Den sijita politista strid, Ä hwilfen han war inwecklad, rörde föreningen af de båda grundlagarne. Redan förut af sjuttighet hindrad att i denna strid taga nägon werksammare del, ajgick ministeren Bluhme i November 1855 och aflöstes af ministeren Frid, fom genomförde grundlagssaken. : a i