Helsingborgs-Posten – 13 december 1866, sida 2

ide sägas om denna sak. Det märkligaste är, att den tunnat passera. Rundr omkring i landet skall man met förwäning erfara, att en handfull Bors gore i en stad fom Bergen kunnat inlemna en ans jöfan till Longl. Maj:t om att få upphäfd en af stortinget gifwen lag, fom erhållit konungens fanttion, samtidigt med att petitionärerna anmodat den preussiska reg ringen att intervenera i saken för att anwända den till ändamålets uppnäende erforders liga pressionen. Met hwilka rtänslor skall Hans Majestät genomläsa detta andragande af norska undersåter? Huru skall wäl saken taga fn, ut ins för swenskå och danska folken och det öfriga Euro pa, få witt den når? DÅ man nu tillika erfar, att dessa borgare äro förra här i landet och äro äldre män, blir saken i sannina få besynnerlig, att den tnappt kan förtlaras an orlunda än att de måste hafwa handlat jom aliceles omyntigt folk, att ve måste hafwa råtat i hänrerna på em eller flera inwandrande tyskar, hwilka genom de sednaste händelserna i Nordtyskland mistat fans och befinnina och lockat dessa itackars menniskor till ett stea, som blott är ennadt att — i miltaste fall — ned: sätta dem i deras merborgares och landomäns attning.