Helsingborgs-Posten – 8 december 1866, sida 2

eget intresse vore önskligt, att denna verksamhet måtte bära goda frukter, och att man sna rt måtte få lati på den irländska republikens 0 fverhufvud, innan han blir i stånd att anstifta större olyckor, så synes dock denne y tenst sluge man, som har stor öfning i att förtkläda ocn dölja sig, äfven denna gång halva lurat sina vaktare. Det är mycket, som gör det trolist, alt han redan befinner sig i Irland och att det just nu anlanda teleg-amenet, som berättar om hans afresa från Amerika, endast är en fint, beräknad på att föra den engelska polisen på villospår. Fenierna i Irland och England äro åtmiastone allmänt öfvertygade om, att de hafva sin anlörare ibland sig. Det heter, att han i förra veckan aulandt till Cork med ett amerikankskt ångfartyg och gått i land der med några irländska yankees. Dessa gäster föreföllo polisen mi:stänkta och förmenades derföre också någon tid att landstiga; men slutligen erhallo de dock til.ständ att gå iland, sedan tvenne al de oskytdegaste några dagar hållits artesterade. Stephens lår hafva befunnit sig iosand Jessa resande. Om det sorhäller sig så, halva vi kar ett nytt bevis på det bekanta faktum, alt senierna räkna anhängare tili och med bland den irländska polisen. Samma menniskor, som i somras hjelpte Stephens ur fangelset och skaffade honom bort från Irland. synas icke heller hafva lagt några vöfverstigliga hinder i vägen lor hans återvändande. En obetydlig menniska kan denne Stephens icke vara, oakxtadt han delar sina landsmäns benägenhet att taga munnen för full. Beklagligtvis ser det icke ut, som skulle han kunna bringa ofver sitt fåderaesland annat an olyekor genom den talang och den energi, avarmed han verkar för sm sammansvärjning. I det vestliga och sydliga Irland hafva nästan alla bönder och arbetare slutit sig till fenierna, och de skola otvifvelaktigt gripa till vapen vid första vink. I Times för i går finnes en hotande artikel, som med grym bestämdhet låter de upproriska fenierna veta det öde, som väntar dem. England förstår i grund konsten att undertrycka uppror och trampa insurgenter under fötterna. Irland har sjelft flera gånger nödsats göra denna erfarenhet. Upproret i Indien och händelserna på Jamaica hafva lemnat nya exempel på den blodiga energi och hänsynslösa grymhet, med hvilken England brukar uppträda vid sädana fall. Times hotelser väcka stora bekymmer hos Irlands vänner, emedan man är fast förvissad om, att ett lyckligt uppror är en omojlighet; befolkningen kommer att prisgifvas åt den segerrika soldateskens raseri, seniernas band skola utan nåd och barmhertighet b ifva nedhuggna, efter att hafva sprängts på flykten, och till råga på allt komma krigsrätternas blodiga orgier. I det ministerråd, som hållits i dessa dagar, sysselsatte man sig uteslutande med de irländska förhållandena. Det beslöts, att 3:ne engelska regementen genast skola afsändas sör att förstärka armån i Irland. De milisregementen, som skola öfvertaga garnisonstjenstgoringen i de irländska städerna, uniformeras i största hast ocu göras marschfärdiga. Österrike. Alltsedan Österrike genom att gifva Galicien en infödd guvornör i grefve Gouluchowski lemnade ett bevis på sin alsigt att behandla sin andel i det polska rofvet efter humanitetens och den nationella rättens lagar, har det varit ståndigt tal om ett fiendtligt för-ällande emellan Ryssland och Osterrike. Vi lemna derhån, huruvida Goluchowskis utnämning var en följd af en redan förhandenvarande spänning emellan kabinetterna i Petersburg och Wien, eller det var tvertom, alltnog det är faktiskt, att fiendtligheten existerar och att tidningarne tid efter annan samlat en mängd symptomer, som konstatera dess oafbrutna utveckling. På sednaste tiden har man börjat tala om, att Osterrike i hemlighet koncentrerar starka truppmassor i Galizien och att Ryssland likaledes håller en här ÅAAQOQQA. RR RR —5—— X —