Helsingborgs-Posten – 6 december 1866, sida 2

Danmark. För prof. Clausen, en af Danmarks ådlaste karakterer, gass i lördags en afskedsfest på Skydebanen. Clausen har nyss tagit farväl af det offentliga lifvet och ämnar tillbringa vintern i Italien. Orla Lehmann holl talet för hedersgästen, hvilket denne besvarade i följande ordalag: Det är möjligt, att jag bland de här närvarande icke nått längsti årens antal; men dock bar jag min ålder att tacka för den ära, mina medborgare i dag bevisa mig. Jag ville önska,. alt mina högtärade medborgare kunde se andpunkterna af mitt tillryggalagda lis. så som de framstå för mig, och att de t. ex. kunde sammanhålla lifsförbållandena under sommaren 13540: med dem på våren 1566. Det var sommaren 1340 som jag första. gången tog säte i Roeskilde standeforsamling, och det var på våren 1766 som landstingets dörr för sista gången stängdes efter mig. Men då jag 1540 höll mitt jungfrutal i ständerförsamlingen, var jag redan 47 år gammal. och jag ville derföre önska, att man kunde gå ännu längre tillbaka i jemforelsen, alt man kunde sammanhälla ärhundets första och andra tiotal med dess 7:de tiotal Från min ungdom står Köpenhamn för mitt minne som en stad, der tyska och danska kämpade med hvarandra om företrådet. Tyska var de sornamas språk. och danskarne skämdes alt anSes för att vara af rent dansk börd. Tatt vid det det ställe, der vi nu aro samlade, hade en prest grundlagt en tysk uppfostringsanstalt — Christianis institut — och danska föräldrar tällade om alt i densamma bereda sina barn undervisning. Rahbek gick i sju år in och ut der: såsom lärare , men i hans ,Erindringer finner man icke spår af att han fann det onaturligt, att danska föräldrars barn uppfostrades i ett fremmande tungomål. Bland mina tidigaste ungdomsminnen står Köpenhamns öfverrumpling 1807, då en dålig regering blottade husvudstaden på trupper, låt skjuta i aska en stor del aj staden och ställde en general till ansvar för det fö nn