Helsingborgs-Posten – 29 november 1866, sida 2

Article Image
ocksä icke till alla delar kan gillas, dock innehäller åtskilligt behjertansvärdt: . Ett svålt betryck har utan tvifvel förorsakats åtminstone de mer skuldsatta jordbrukarne, derigenom att kapitalerna på senare år i viss mån mer och mer börjat dragas från jordbruket. För ett tiotal af år sedan fanns nemligen inom vårt land knappast annat sält att placera kapitaler än i inteckningar och på namnsäkerheter. Bankerna lemnade då blott en obetydlig ränta på i dem gjorda insättningar, hvaremot de nu semna 3 procent och derulofver, hvaraf följden naturligtvis blifvit att en mangd kapitalister föredraga. denna beqvämare placerine, hvartill dessutom kommer den mängd af obligationer, som nu äro tillgängliga. Beege dessa orsaker. hafva i forening verkat, att svagare: inteckningar endast med. svårighet kunnat belånas. . Sjelfva verket är dock denna förändring en forbältring i penningrörelsen och för det. allmanna, ty ett nödvändigt vilkor för kapilalers samlande i större mängd är. att dem erbjudas tillräcklig sakerhet i förening mell lätthet utt når. som helst kunna lystas. Ilvarje ny samhällsutveckling, afven då denna är en förbättring, medför dock ofta ett lidande för vissa samhällsklasser, och så har äfven här varit förhållandet med de skuldsatta jordbrukarne. Häromdagen hörde vi en tvatterska beklaga sig. öfver svårigheten att få tvatt. sedan maskintvätten gjort intrång i hennes yrke, och hennes klagan var onekligen från hennes ståndpunkt grun-tad. Men icke kan man för att hjelpa tvätterskorna förhindra maskintvätt, eller personor alt sig deraf begagna, och lika litet kan man befalla kapitalisterna att återvända till de gamla sålten för penningars placering, då. bättre sådana nu. erbjudas. : 2 Enligt sin natur kunna: bankerna. icke äterlemna åt jordbruket de penningar de sålunda emottagit, med långt utsträckta betalningsterminer, och mar har derföre i stallet börjat försöka inrättandet af jordbruksbanker. Oss har det dock alltid förefallit, som dylika vora temligen svåra att åstadkomma, och vi funno en bekräftelse för denna vår åsigt genom förhandlingarne vid Stockholms läns senaste landsting. Landstinget hade nemligen vid. sitt förra sammanträde uppdragit åt en komit att utarbeta och inkomma med förslag till inrättande af en jordbruksbank; men komiten svarade att dena. icke kunnat verkställa sitt uppprag, emedan under den närvarande penningställningen kapitalisterna icke kunde anses villiga alt lemna sina penningar på vilkor som g orde dem untagliga, eller så att banken kunde lemna jordbruket försträckningar mot låg ränta och mot lång äterbetalningstid. Under den diskussion, som härom egde rum, yttrade en ledamot, ,ått man visserligen skulle kunna inrätta en jordbfuksbank, som lemaade penningar med huru lång återbetalningstid som helst, om man erhölle statsanslag eller bidrag af välvilliga menniskovänner, men att man då vore inne på — sattigvården. Tiderna förändrad. J en af hujfwudftadens tidningar berättas: För ett tiotal af år sedan firares mycket för sin rikedom en ung man, fom mar anställd i ett af ve förnämsta embetswerken. Han war en eftersökt gäst i de finaste cirklar, och mången mamma myste af glädje, då häravshöfvingen behagare skämta med hennes röttrar. Eje ter många lyckans omskiftningar återfinner man nu ven förr få afundade mannen säsom föreståndare för ett — mjölkmagasin. Hwar och en rättänkante mäste metgifwa att han nu är en lika nyttig medlem af samhället; men få tänker icke ven finare werlden, och i dess ögon är och blir han förlorad. Mot kapten Jobn Eritssons nya kanonbåtar har en insändare till D. A. framtastat ven farhäga, att de, framdrifna af handtraft, blifwa alltför swårbandterliaa( Kommendörfanfen IRKlarvsk svea

29 november 1866, sida 2

Thumbnail