teelser, som dermed stå i sammanhang. Detta hopp blef icke heller swiket; ty wid midnattstid natten emellan den 13 och 14, då himlen, som föregående dag warit täckt af en tät molnslöja, började att tlarna, hare redan flera förelöpare till fwiymen ins funnit sig. Ju mer titen framstred, desto talrifare blefwo de, och deste mera wexlande i sina former bief fenomenet; och DÅ största mängden stjernfall inträffade, hwillet skedde emellan tl. 21. och 22 f. m., war fenomenet öfwer all beskrifning praft: fullt. Wi funna ej här redogöra för ve intttar gelser, som wid tillfället anjtällder, få mycket min: dre fom ohserwationsmaterialet ännu ej hunnit ord nad; men för att tock gifwa läfaren ett unaefire ligt begrepp om antalet af de passerade meteorerna, wilja wi nämna, att wid den räkning deraf, fom anställdes på vet sätt, att himlen indelares i 6 res gioner, och hwarje obserwatör räknade de stjernfall, fom fötlo inom hand region, erhölls uncc: en tics rymd af en timme och 16 minuter 4,162 stjernfall, af hwilka omkring 1,600 annoterades emellan få. 2 tin. 40 min, och 2 tim. 55 min. fo m., saledes i det närmafte twänne stjensåall i setunden. En inieressannt företeelse, hwitten för första gången obserwerades af Olmsted i Amerika 1833, war den, att alla stjernfallens banor, om re förs längdes bakåt, träffade bimten i en och samma puntt i stjernbilten Lejonet. Wi tunna tillägga, att, om de förlängdes framåt, de träffade hwarTandra i en punkt, på himlasseren, belägen på motsatt sica mot ten förra. Dessa puntter ligga i vet närmaste i den rigtning, i hwilten jorden wid denna tid på ået framskrider i fur bana omtring solen; hwaraf red bestämthet framgår, att resta ftjerufall ide UIdas inom mår atmosfer, såsom äldre obferwas pörer antogo, utan otwifwelattiat äro af kesmiskt msprung. Att den sista apparitionen af Novemldberswärmen fullkomligt bestyrter tenna numera allmänt antagna åsigt liver intet twifwel, såwäl ges nom läget af nyssnämnma utgängspnnt:, som ock genom swärmens inträffande få nära ven tid bes räfningen hade förutsagt. Utrymmet tillåter oss ide att ingå i någon teskrifning af andra fenomes net åtföljande omständigheter. Wi wilja blott til ligga, att, om, såsom professor Newton uppgif mer, jorden detta är pasferat genom fwärmens mes delpunkt, wi äfwen nästa år kunna hoppas ungerär wir samma titrynntt få se ett betyrlint antal af dessa meteorer, om och i mindre mängd, än denna gång, men att rterefter något likartadt Novemberfenomen ej kommer att blifwa synligt, förr än i början af nästa århundrade.