ENMI LLIOXS HISTORIA. Af Philhert Audebrand. (Forts. s. föreg. N:r.) Artister som vi voro eller rättare gåfvo oss ut för att vara, vi stackars skolpojkar, vi metade lojor i Tibern, jagade vaktel på Roms campagna, vi drefvo till och med åstad ända bort till Monaco, för att der plocka oranger. Efter femte årets förlopp återkom jag till Paris, der jag erhöll underrattelse från ministeriet, att jag egde rättighet uppföra en enakls opera på en af de privilegierade lyriska theatrarne. — Man kan visa sin förmåga i en enaktsopera med lika mycken glans som i stor komposition, sade Gustaf Dudresnel. — Utan tvifvel min vån. Men denna opera, som skulle blifva ett atgörande prof, måste man utarbeta. Man har genom tusende facta sett, att det är mindre svårt alt såsom Hannibal genomtränga Alperna eller upptäcka en ny verld såsom Columbus. än att skrifva en opera, till och med en enakts. Först och främst måste man ju hafva texten dertill. Hvar finna en sådan ? Poeier, säger man, finnas i öfverslöd, man skulle kunna skyffla itllsamman sådana. Men det finnes knappast mer än 5 eller 6, som äro i smaken. Jag påstår till och med, att det fin