Article Image
ned tillhjelp af sin barberare regerade d. v. 5. itsög sitt lilla rike och tyranniserade sin omzifning. Han nekar nu enständigt att flytta från Stettin till Königsberg trots konung Wilhelms uttryckliga önskan. Berliner Börsenzeitung vill veta, att en del af kronpinsens arme är i full marsch mot den ungerska kröningsstaden Pressburg, der ett häfligt uppror skall hafva utbrutit. I Italien antager man, att kriget, som en tid stod stilla, nu skall fortsättas med all kraft, och man väntar hyart ögonblick underrättelsen om ett stort segerbudskap från Cialdini, oaktadt det är svårt alt fatta huru det skulle gå till, då han icke möter någon fiende på sin väg. Man tror, att Cialdini ämnar förenar sig med de yreussiska armeerna i Österrike; men för ögonlicket är han endast sysselsalt med att taga Venetien i besittning, och det faller af sig sjelst, att han öfverallt emottages med öfverstämmande jubel. Då han den 10:de om aftonen ryckte in i Rovigo, svajade den italienska flaggan från hvarje hus. alla fönster och balkoner voro smyekade med blommor och draperier, och män och qvinnor, gubbar och barn hade strömmat tillsamman för att mottaga befriaren, som helsades med ropen: Lefve Italien! Lefve konungen! Lefve den italienska armeen! Lefve Cialdini!3 Aftonmonitören läses följande beräkning ans gående de kommande krigdoperationerna: Breugfarne rycka fram i Mähren efter samma plan, fom ve följte i Böhmen, och man får vers före antaga, att de twå armeer, som nu draga genom ren förstnämnda provinsen, ven ena i rit linie mot Wien längs med wägen från BölmijdTriban, den andra i fned rigming genom re das far, fom sänka fig ner från Jglau, hafwa för af: sigt att förena fig, innan be nå Wien. Preuss sarne ämna samla alla de trafter, fom frå till res ras tisposition, för att leverera ett nytt hufwuds flag, fom fan blifwa nörwändigt i den händelse att en ötterrififf arme gör front mot dem på mi gen till hufwudstaden. Österrikarne hafwa nemligen enligt inlupna underrättelser bildat ett läger wid Floristorff och här samlat ren avme, fom om möjligt skall förswara Wien och hämma fiendens ansopp. Hufwucstaden betraftas för öfrigt icke såsom någon strategist punkt, och fejsar Frans Josef önstar att stona ven från ett stort flags far for. Om österrikarne äro i stånd att leverera ett stort flag, innan preussarne nå Donau, så kan Wien ännu hoppas att slippa en fiendtlig ocupa tion. I motsatt fall öppnad starens portar för konung Wilhelm, och kejsar Frans Josef drager fig tillbaka till Ungern med den österrikista monars tiens sista förswarare. Smellertid häller en tem ligen ansenlig korps Olmätz besatt, och preussarne hafwa tetacherat en korps, som skall observera renna fästning och följde jernbanan Tridau—Dlmig mid samma tid som trupperna netstego från Ober-Schlesien öfwer Trappan. Preussarne hafwa i detta fälttåg ryckt fram med utomortentlig djerfHet, och tenna djerfhet wäxer ju längre de tränga fram. Härwid påtwingar sig den anmärkningen, att, så wida segern följer dem till slutet, skall lycs fan gifwa rem rätt; men i händelse af ett uedverz lag blir derag ställning å andra sidan ytterst swår. Om nemligen de stulle blifwa twungna till ett återtåg, stulle ett utfall från Olmit wålla en stor förlägenhet, och i Böhmen funna garnisonerna i fästningarna Königgrätz, Josefstadt och Therefienstatt, hwilka blifwit lemnare att sköta fig sjelfwa, litaledes afbryta reras reträtt. Då preussarne ryckt så längt fram och aflägsnat sig så mycket från fin operationslinie, hafwa re, fom man fer, gjort säker beräkning på, att de alltid skulle segra. Österrikarnes taktik synes deremot isynnerhet wara kombinerad med ten eventualitet för ögonen, att prenssarne liva ett nederlag unter deras frames rydande och börjar gå tillbaka; sker sädant ide, få tan splittringen af österrikarnes krafter hafwa te allwarsammafte olägenheter med fig. Prenssarne ledas sålunda snarast af den nyare frigsskolans principer, fom hafwa Napoleon I att tada för fin tillwaro och bejtå i att med blixtens fnabb

21 juli 1866, sida 3

Thumbnail