Utlandet. Den wigtigaste nyheten från utlandet är den öfwer Varis anlända underrättelsen, att Breuss fen antagit Frankrikes bemedling och uns der wissa milfor samtyckt till wapenhwi la. Enligt La Erance gå dessa wiltor ut på, att te wigtigaste fästningarne i Böhmen skola utlemnas till Preussen, som äfwen bör lemnas i besittning af nordbanan, fom öfwer Königgrätz och Jesefstadt sträcker fig genom heda Böhmen. Går Österrike in på detta, få will Preussen samtycka till en mas penhwila på en månad. Italiens wilkor äro, att ven österrikista avmeen strart utrymmer Venetien och att de österrikista gränsfästningarne besättas af italiensta trupper. För öfrigt synas redan hotande moln börja skymma den ljusa utsigt, som gått upp för Preussen genom de stora segre arne i Böhmen. Ryssland lär hafwa låtit förstå att en ombildning af förbundet är en europeiist fräga, som fordrar Europas (d. w. s. stormagternas) samtycke, och England säges wara af samma tanke fom Ryssland samt specielt )afwa protesterat mot Hannovers inkorporation. Under såärana för hållane den är det antagligt nog, att Prenssen icke läter truga sig till en wapenhwila, förr än det wunnit en få aktningsbiudande militärist ställning, att vet kan bjuda spets en åt den diplomatista storm som synes wara i görningen. För öfrigt kannstöpes det betydligt rörande den magttillökning Frankrike har i sinnet att skörda af den nuwarande krisen. Kejsaren af Österrike har utsärtat ett manifest, i hwilket han dröjer wid nordarmeens olycka, bwilfen dock ide kommit hang tillit att wackta. Der efter omnämnes, att har anmedat Napoleon lil att bemedla en wapenhwila med Jtalien och att han emottagit den mäkling Napoleon erbjudit gent emot Preussen. Till slut heter det, att kejsaren är willig att gå in på en ärofull fred, men dock beslutat, att heldre föra krig på lif och död än samtycka till en fred, genom hwilken arundwalen för kejsarrikets politiska magt skulle rubbas. I en skrifvelse frän Wien af den 5:te dennes till Journal des Dbats heter det: Wien är förlamadt; man har svårt alt göra klar för sig den tanken, att preussarne kunna :vara här inom några tå dagar, att befolkningen öfverallt flyr hals öfver hufvud, så snart de närma sig, och att vägen till hufvudstaden he ger alldeles öppen för deras segerrika här. Jag såg i går kejsaren; han satt blek och liksom förkrossad tillbakalutad i vagnen. Han var på väg till lazaretterna, hvilket hv arje dag har varit hans första göra, alltsedan detta förskräckliga krig kom till utbrott. kKl. 4 e. m. inträffade den sista Hjobsposten trån krigsskådeplatsen, och den gjorde ett intryck, som om staden träffats af en elektrisk stöt. Men efter någon tids förlopp vände besinningen tillbaka, och ester denna reaktion talade alla menniskor endast