Helsingborgs-Posten – 10 juli 1866, sida 2

storia, och ingen kan säga att Hr. Genevalfälttyamäftaren, som jemte custmästrren Öngström förser oss med gewäremoreller, uågon sin öfwergifwif, den längsamt mognande öfwertygelsens wäg. Ånnu 1860, då ret åtminstone sanns en avme i Europa, der infanteristen kunde skjuta 6 skott i minuten, antogs eu efter generalfälttygmästaren uvpkallad motell, med hwilken, åtminjtone de första timmarne, 1 stott hwarannan minut kunde lossas. Churus wäl kamma laddniagsgewären redan då mora fris komligt tända och utmärkta modeller af dem före: funnos, om också ide af swensk uppfinning, bes höfre generalfulttygmäftaren 5 år för att mogna sin öfwertygelse om dessa gewärs absoluta före träde framför gewär med mynningsladening. Shille nu det krig, som rasar i CeutralsEuropa, fom ma att beröra äfven wåra bygrter, hwilket ju ide är rent af omöjligt, få bör till den tiden Atmins stons hälften af ve unter åren 1860—1865 till: werkate gewären af Wredes modell hafwa hunnit att förändras till kammarladtningsgewär. Det wore en intressant uppgift att undersöka dels hwad generalfälttygmästarens gewärsexperimenter kostat staten och dels i hwad mån de förswagat mår are mes trinsruglighet. — En annan saf ur wär inre trinsförwaltnings historia förtjenar äfwen fin upp: märfjamhet. 1863 läftes i Lunds Weckoblad en uppsats, i hwillten framhölls vet swenska frigstrutets eländiga beskaffen! het. Det wisades, att nämnde krnt till sin f sammansättning nästan fam manfaller med tet linesiska, hwiltet af alla kända är det sämsta. Såsom illaftratien anfördes äfwen vet af alla militärer och skarpskhttar kända förhåls landet, att de nya gewären efter några timmars oafbruten fljutning blifwa ytterst tröga ja nästan omöjliga att ladda, och att detta kommer sig af den stora nuingd krutförbränningsprodutter, fom afsättas i pipan. Denna uppsats reproducerades af ve ftoz va tirningarne och måste hafwa wäckt något uppz feenude, eftersom ide mindre än twenne insända artiklar i Dagligt Allehanda lika twärsätert och myndigt som i sak otillfrersställande sökte wisa att förf. i Weckobladet haft orätt och att tet fmenska krutet icke lemnar något öfrigt att önska. Tre år derefter läste man i det officiella bladet notisen att en swensk officer blifwit sänd till utlanvet för att smdera krutets sammansättning och beredning wid fremmande avmder, hwaraf man wäl fär sluta, att generalfälttygmästaren hunnit komma till annan insigt om det swenska krutets förträff lighet och börjat fundera på en reform. Sensmoralen af denna såwäl fom gewärshistorien blir ven, att det jannerligen ide är tider för Swerige att hälla sig med en generalfälttygmästare af den nuwarandes spekulatiwa och i det oändliga erperis menterande kaliber. Österrike har i dessa dagar i Böhmen fått en bitter erfarenhet af hwart det leder att hafwa en gereralfälttygmästare, fom gör sig goda stunder. Rektor Cavallin i a ristianstar har erhållit fouglaq förordnande att ytterligare i 10 år wara rertoe wid derwarande högre elemtarlärowerk. Wid Kristianstads Stadsfallmäktiges fammans träre i Tiddags återwaldes till landstingsmän för staden: hbofr.rvårvet G. Bergenstråle och borgm. E. Ctairfelt, till deras fuppleanter: avofhandlarne C. F. Ljunggren och F. W. Fiedler. Balagsstämma med akticenarne i Ytad-Eslöfs Jernwägsbolag hölls den 29 Juni, hwarwid direttionen, med ledning af hrr revisorers utaf belagets rärentarer och förwaltning för nästlidna året af gifna berättelse, framlade följande uppgifter rö: rande bolagets etonomiska ftällning: Sör jernwägsarbe feta fullbordanre och inköp af nös 7 sas nh