Helsingborgs-Posten – 30 juni 1866, sida 2

lycklig genom att vägra honom er dotters hana; ni har deremot handlat som en man med hufvud och hjerta Jag vill ej mer rodna inför eder. Tag dessa papper. Farväl, ni skall ej återse mig. Han gick. Oväkaren, vorden ensam, öppnade papperen: der voro först assignalioner af betydliga valörer på de förnämsta bankirer i London, sedan en lista innehållande en mängd namn, och bredvid hvarje namn en större eller mindre summa. Eu bref åtföljde, hvilket Qväkaren läste: Dessa namn tillhöra de personer som af mig blifvit röfvade; ziffrorna uppgifva summorna som böra till dem återställas. Upptag penningarna hos bankirerna, under förevänaing att öfverstyra dem till mig på Utrikes ort, och utbetala sedan summorna hemligt. Det som är öfver, är min lagliga egendom och er dotter kan en dag utan betänkande årfva det. Följande dagen lemnade Weresford London. På Edvards och Marys s brölloppsdag hade Oväkaren samlat omkring sig en skara af glada vänner, bland hvilka man varseblel ett antal personer, förtjusta öfver Londonska röfvarnes handlingssätt, hvilka återgifvit dem det förlorade kapitalet jemte full upplupen ränta. Slut.