Helsingborgs-Posten – 28 juni 1866, sida 2

717811—— TESS SM 0ee Wittoimitms ulocrt TEES middagen och befwarades. Kl. war redan 6, och gästerna spredo sig dels i festwåningen, dels i den wackra omgifningen, tills de något senare åter samlades uti en närbelägen trädgårdssal omkring bålen, då åter skålar och sånger widtogo. Härunder hade promotionskamraterna ett särdeles nöje, då doktor Virgin återkallade i deras minne dagens högtid för 25 år sedan medelst ett dramatiskt föredrag, benämndt Promotionsdagen. Festen gynnades af ett herrligt wäder samt före höjdes af den både yttre och inre glans oh. trefnad, fom i endrägt sammanbo på Läxå bruk. Festen bewistades af följande doktorer: hrr Malmsteen, P. R. Lundberg, Höftman och Keyser ifrån Stockholm, Bagge från Sumswall, Tollander från Söderhamn, Sandberg från Gefle, Palmgren från Norrtelje, Zetterstrand från Malmköping, Berge mansson från Arboga, Owitfelt från Linköping, Langell från Göteborg, Hörlin från Marstrand, Gellerstedt från Lund, Virgin från Landstrona, Hellman från Carlstrona, Danielsson frän Etsjö och Suneson från Grenna. Eldswåda utomlands. Det första stora operas huset i Förenta Staterna, Academy of Music i Newyorf, uppbrann natten till den 22 Maj. Elven utbröt strax efter representationen af operan Jurinnan på flera ställen, sannolikt anlagd och åstarkommen genom antändanre af några mydet eldfängda flytande ämnen: Den närbelägna mevicinska akademien med fina wetenskapliga samlingar, en kyrka, en pianofabrik oh andra. byggnader förs störtes och hela skadan beräknas till en million rollars: Den som hade förhyrt thea tern, hr Mar retzek, förlorade partituren till 86 operor, mer än 1,000 kostymer, en mängd sceniska apparater m: m. Thywärr omkommo äfwen twå personer af brandkorpsen. Napolcon den förstes staty. Den 8 Augusti 1868 restes på quaien wid Cherbourg en kolossal ryttarstaty af Napoleon den 1, utförd i bronz efter bilohungaren Leviels modell. Om denna staty existerar redan, efter franska tidningarnes pästående, bland franska sjöfolket en legend, fom berättas på följande sätt: Stuvom, när mivnatsflodan flår sitt tolfte flag, stiger denna brong-MNapoleont ned från hästen och wandrar än med armarne på ryggen, än i kers öfwer bröstet, bort emot örlogswarfwet, under det han ständigt fer fig ikring med största uppmärksamhet; han, besöker bassiner, föl halningsplatser, gjuterier och werkstäder — intet undgår hans blick. Han räknar gewären, karbinerna, sablarna och pistolerna i den stora tyghnssalen. Men isynnerhet fäster fig hans öga på ängsteppen. När bronsmannen kommit till Homatfortet, wänter han om och går tillbaka til quaien, går upp för den i zigzag huggna wägen i flippan, som lerer till Citatellet. När det är måjten, fer man bang skugga på klippan. När han kommit upp på branten, stannar han, wänder fig mot hafwet och stirrar mot horisonten, bakom hwilken den engelsta kusten gömmer. fig. Wid vaggryningen återfinner man honom erörlig på hästen, och ingen skulle tro, att han rört fig ur stället.— Om nägon drager matrosernas berättelse i twifwelsmål, så är vet alltid en eller annan, fom antingen sjelf bar fett bronsmannen på hans nattwanrring eller åtminstone känner en, som sett honom. Och när be omtala hans stirrande på engelska kusten, tillägga de gerna: Han höll aldrig af dem! (3nsändt.)