Tkacäs Oper flyt let lt, OCH å)ode en imjamling till barnets foräldrar. Fartyget ankom i onsdags af ton tl. 6 till Göteborg. Offiriel förnämhet. J en korrespondens till Göteborgs Handelotirning från def utgifware rös vante expositionens öppnande, läser man följande anmärknina i ett ämne, som Stockholmspreessen res van förut haft anledning att beröra: Det är bod nörwändigt att expositionsskommiterade göra något för att utlandet erhåller ensnärmare tännedom om wår utställning, hwilkett fan ste ganska enkelt på det sätt att wåra legatiomer derå förta de stora tidningarnes uppmärksamhet, anmodante dem att hitsända referenter. Dock böra dessa uppmärtssammas mer än wåra egna publicister, hwaraf en och annan haft swårt nog att, mot ber talning, erhålla inträdeskort till gärdagens högtide lighet, äfwen då man enkom gjort sig beswär att för detta ändamål hitresa. Allraminst har man warit betänkt på att anordna publicisterna platser, cerifrån de kunde fe och höra hwad fom pågick, hwilet ejl hindrar, att man har stora anspräk på vem i fråga om noggranna beskrifningar. Man tyckes ej fatta, att wid tillfällen sådana fom det förewarande, när det gäller att winna allmänhes tens uppmärfiambet och inträsse för invuftriivfarnes ansttängningar, — det är ju derför man utför sårana företag — publicifterna hafwa en wias tig uppgift, något fom man wäl behjertat wid erpositionerna i London, der t. er. pressens representanter intogo ett af de förnämsta rummen i den stora inwigningsprocessionen. Wore mi mindre öm täliga och mindre gora patrioter, skulle wi funna, genom mår blotta tystnad, cifwa en rätt obehaglig anstöt ät en tillställning af denna art Framför allt är det tock angeläget att wärda sig om de länders offentliga organer, hwarest wi ega den hufs wucsafliga afsättningdn för wära produkter. Så föreligger t. ex här en lysande profkarta på det swensta jernet och dess tillwerkningar. Men nyt tan teraf ligger förnämligast reri, att den fråm mande bressen framhåller tessa tillwertningar och uppmanar allmänheten inom hwarje land att resa hit, för att taga vem i betraftande. Det är Iedamt nog, v i blicij jelf 3 ik NM oe ll Bämamnn sjelfwa stota nödgas r. essa förhällanden, fom borde wara flas ra för en och hwar. Från Göteborg berättas: En styrman wäntande på fin steppare, fom skulle aflösa honom watthållningen, fann slutligen wäntan för läng och gick ut i staden att söfa fin förman. Men hurn styrmannen tittade in på de krogar qgubben och han brufate Dbejöfa, tog han ockfå en smula ööl för ärende. Fötjden mar att han blef något höögljudd i sitt sötande efter kaptenen, så att han lutligen blef tagen af polisen och infatt a Finkan — och se! der träffade han sin så ängsligt eftersökta förman. Sörmöje lade Koymumen sig då ned att sofwa uner yttrande: Jaså, kapten är här, ja då är u nja lå, kapten är här, ja då är faps