Underwisningen i de lefwande språkena liver hus. wursakligen deraf, att man ej sökt befria fig från den slentrian, fom gjort sig gällande utt unverwisds ningen i de klassiska. Med en slans förnämt, för ren oinwigde alldeles obegriplig:, sörakt fätter man sig öfwer språlenas talande och gr ett abstrakt teoretiserante, hwitket wäl egentligen lär böra till ven högre underwisningen, — till en allt uppslufande hufwudsak. Genom realliniens införande fan wisserligen lärjungen så befrielse från de rtöra språlena, men ingen mde, temnes i de flesta ffos lorna ospard att jå re lärmn sar, som åragalägga fit och fallenhet för studierna, att ingå å klassisia linien, unter tet utt dill i erllinien re öfriga före wisas. Cu jemförelie mellan lärmugarnes wid te båda linierna kunskaper i gemensamma ämnen utfaller derför af helt naturliga orsater alttid till förmån för den klassiska liniens. Man tillåter wäl realisterna att, i likhet med klassisterna, aflägga utgångsexamen, men instränter de banor, fom sftå realisterna öppna, inom få trånga kretsar, att för fina barns oberoendeframtid ömmande förs äldrar mot sin witja twingas låta dem I0nomad den klassiska linien. Det är tetta anmärlsningswärra förhållante, fom Herr Rektorn förnämt förbigått, tv ett förbiscende häraf å hans sita anse Mi wara omöjligt. Setnast genom upp häfwanret af fameralexamen har en förut för realifterna öppen bana blifwit stängd ; jnart nog fins ingen möjlighet att winna någon anställning i ri feta tjeust för andra än vem, fom genomgått flags sista linien. Stadsfnu lin:ägtiges sammanträde den 5 Juni Drälselkammarcas förslag utt till gata förändra Norra Strantwägen från Hamnplanen till Grönwalls barhus mar bordlagdt från förra faömmans tväret. Det beslöts na, art, vå ven förefiagna ade ton utgör en rel af ten stora passage, fom, enligt ett redan i Norember af Drätsellammaren upp: gjordt sörstos, skulle viltas genom utfyllning of wifen från hamnmonumentet till Pallarne, dessa bära jrägor skulle i fammanhang med hwaranrra behandlas-. J den khäröswer uppkomna mycket lifliga diffussionen deltogo herrar Ordsöranden, P. OÖlsson, Hammar, Sturzen-Becker, Åberg, Nordia, P. Henckel oc PVE Hr P. Olsson framssällde ett förslag med tvenne atternativer, enligt hwiltet utfyllnadsföretaget untingen borde helt och hållet öfwerlätus åt ten eastilta spekulationen etter öfwertagae af jtaren, i hwillet sednare fall on fom mitte borde tillsättas för utt undersöfla ve med företaget förenate kostnaderna och berätna rden winjt ret möjligen fan bereda staten. Stacsjullmägtiges beslut blef, att Drätjalkammaren skall till billigaste pris och på tortasfte tiv enligt uppgjord plan anse lägga en gata från bamnolanen till murare Lunde grens hus, på hwilten frutda ingen freaneftont: ig eller stytt met Å an sägs behöflig. Derjemte tillsattes en fomimitte, bestående af handl. P. Olsjon, garfware P. Deuckel, trafikchefen Sturnegk, d:r Stenkula och hen: l. Jepjon, med uppdrag att före innewarande månats utgang intomma med fullständigt betänfande öfwer utfyllnarsförslaget. Till vantstingamanssuppleanter återwaldes med acklamatien hrr P. Olsfon och Kalling. Från Landstingstommittfen hare anländt en förs frågan — hwilten för öfrigt blifvit framsslälld till samtliga itärer i länet — om staden more willig att på sitt område uppläta 6—10 tunneland iord för anläggande af ett institut för blinda och cöfstumma. Skrifmwelsen remitterades till Dritselkammaren. Med anletning af wäckt förslag om att tillsätta en stadsartitekt, bestöto stadsfullmägtige att i frillet anmoda muraren Landgen att då behof reraf göres tillhandagå boggnadsnämnren med upplvgs ningar. Till lön Åt en wattmistare ställdes 25 vor om året till byggnadsnämndens förfogante. På framställd fråga af Ortf. till Magistratens Ordf., borgmästare Land rgren, hnrn det avances rade med granstningen af stadens rätenslaper, hvar rade denne, att Ma mifkraten utan twifrel icke skulle underlata att bejwara frågan, om ten skristligen framställces. Under förhandlingen derom upplys —— — —— ALAA LL —k— — ———— ——— ä MW —L—— ———— —— — — —— — A Vr— UÄ — — -— —