bestäende i ett par turkiska provinser, l.n Frantrite har på förslag, lär alls ide wara i ite rifes smaf och ven bar teputom inga utfisrer mt winna Englands och Mysslands bifall. Den åö ter itiska presjen anser. fortfarande kriget för den euca uttpägen ancer de nuwarande förwecklingarne. De ofsiciösa blaren i Wien medgifwa, att en konferens sannolikt. kommer att öppnas i Paris; men te wänta fir ite något resultat häraf. Diterr. seit! förklarar, att Österrike ide möter wit tonferensen med annan förbindelse än att höra re öfriga magternis förlag och föra. fin mening om tem. Wiener Abentp. återgifwer en forres spontans till Köln. Fit, i hwitken en kongress före triget betecknas säsom alltreles onyttig. De oafhängiga blaren utweckta i ännn bestämrare or dalag, att en kongress icke är i stånd att upprätt hälla freden. Enrast prefterna och den qwinliga hälften af befolkningen bedja för freden, heter vet i en berättelse från Wien; ven andra hälften rus star fig vafbrutet, i vet ren dels träter in i fris williga korpser dels bilvar unverftörsfonumitger o. j. w. Regeringen litar hwarken pä fongressen eller vå kyrkobönerna utan träffar oafbrutet förberevels fer till frig. I Venetien äro desså förveredelser stutate. Man har upphört att finvr trupper dit och sydbanau har Åter vörjat siaa wanliga tåg. Österrike nppträder dessutom i Venetien pä ett sätt, som endast fan uppflamma italienarnes krigslust och öka reras hat till vet främmande herrawäldet. Det officiella bladet i Venedig har till och med ute färdat ett slags manifest, i hwiltet det hotar Italien med fullitäntrig reftanration och uppmanar de tlerifala och bourbenernas anhängare att gripa till wapen met Victor Emanuel. Om Österrike gif wer Gud feqveu, såger vet officiella bladet, skola italienarne bryta det förhatliga oket, som hwilar öfwer rem från Florens, och med jubel emottaga österrikarne fom fina befriare. Åtalienarne äro rock få längt från att wisa någon böjelse härför, att te unga männen i Venetien twertom i itort antal flv öfwer gränsen för att inträda i Sari baldis frikorps, och den öfterrififte guvernören har på grund häraf proklamerat, att enhwar fom ge nom slytt undandrager sig militärtiensten, skall straf. sas med rören, såwica hin faller i österrikarnes händer. Kort efter utfärtantet af detta barbariskrekret påbjöds en ny utskrifninz i Benetien af 6,417 man. Till vet anförta kommer ytterligare, att enligt hwad ett telegram förmäler, ett fejserlig tetret päbjurer upptagandet i Veuetien af etttwängs lån på tolf millioner gyllen i silfwer. Disterrit wågar ide ens låta de venetianska tevotbataljorern awarstanna i Venetien utan har förlagt dem till d närmaste tyska provinserna. Jcke heller wägar de sänra italienska soltater mot preussarne, hwilke bäst jynes teraf utt ve italienska regementen, fon warit fända till Böhmen, blifwit återfallade fö att förrätta garnisonstjenst i vet inre af riket AU tyter sålunta på, art Österrike ämnar kämpa tit ret yttersta i Jtalien, och det icke blott för att be hälla hwar det änuu har awar utan äfwen för at återupprätta sitt fortna herrawälte. Om en lös ning wid en kongress af ven venetianska frågan fa ret under firaun förhållanden icke blifwa fråga ehuru vet från Paris telegraferas, att ven franst gesandten i Wien, hertigen af Gramont, fom ny ligen kallares till Frankrike, ännu gifwer hopp om en försonlig politit från Österrikes sida.