Article Image
Helsingdorg. 2 Ärsberätteljeu för Helsingborgs Clementarlärowerk, utgifwen af tess rettor, upplyser, att lär: jungarnes antal under förliden hösttermin utgjorde 186 och unrer den nu afslutare wårterminen 176. Af berättelsen erfar man widare, att examen Hål les tisragen—freragen ren 5—8 Juni. Witare redogöres för de tillökningar lärowerkets samlingar wunnit. Rektor inlerer fin berättelse med föl jande ord med anletning af lärowertets uppfluttning: Denna utwidgning af omrädet för lärowerkete wertsamhet innebär en stor förmän för staden och den kringliggande landsorten, hwaraf satnaden un: ter någon tid warit få mycket kännbarare, som man af ålder warit wand att ega densamma. Ty redan för twänne århundraden tillbaka spörjes om Helsingborgs skola, att ven arbetade med gor Srukft, hwilket wäl betyrer, att ven uppfyllte den titens behof för stad och ort, — ech för ett par recennier seran åtnjöt detta lärowerk stort ansjcende wid Lunds universitet genom de vnglingar, det vits sände, wäl unrervvggte i wetande, och, i förhållanre till lärowerkets ftorlef, ingalunta fåtalige. Det är nu misforligen ebestritligt, att ert läros werk ide vermed löser fin uppgift, att det årligen dimitterar ett wisst antal lärjungar till afaremien, äfwensom att ve fiffror, fom beteckna dessa Unge lingars kunskapegrad (betygsenheternas summa), ide nötrwändigt gälla som exponenter för Kiromers kets duglighet, — äfven te ynalingar, hwilka icke äro i tillfälle att fullborta fin läroturs hafwa rättmätiga anspråk, bwilfa ide få tillbakasättas för deras, hwilka genom en wacker fiuvents efter afgängsexamen funna göra heder åt Kirowerket; men teremot wisar erfarenheten nogsamt, att det förtroende ett lärowerk åtnjuter, wäsendtligen beror derpä, om bet eger rättighet att fullborda de Kirs jungars skolbiltning, iom ret emottager, samt bar att förfoga öfner re härtill erforderliga lärares krafterna. Och härmerd sammanhänger oskilja ktigt ett förhållande, som är af stor: inflytande, man kunde säga, på lärowerkets allmänna helsa. Ty då flyttningar till annan ort alltid äro förs enade med swårigheter och fojtnarer, wäljes naturligtwis helst för re ynalingar, i hwilkas fram tidsplan en afslutad skolbiltning ingär, vevan från början ett sådant lärowerk, som är jullitändiat organiseradt för detta änramäl, och wid ve ofullständiga starna i allmänhet envatt re, som tertill twingas af nörwändigbeten, och jemte rem jådana, för hwilka ven bildning, fom stolan torde förmå medrela, är en mindre betytande angelägenhet än de obetydliga färdigheters winnante, hwilta äro erforterliga för intväre i ett eller annat yrke, bwar: mid till och met oftast lesnat såret (genomgången konfirmation) cch ren fysiska utwecklingen äro re wigtigaste wilkoren. Den naturliga följten häraf är åter ten, att mid dessa lärowerf en större lif: aktighet i biltningssträfwandet torde wara en oOmwman ligare företeelse. Helsingborgs lärowerk har nu wisserligen icke satnat dimissionsrätt under senaste ären, men då denna warit insträntt till den reala kilrningslinien, har förmånen teraf warit ganska obetvdlig och in galunda egnad att upphäfwa ret förhållande, som nyss blifwit antydt. Ty ehuru mycket blifvit bäre taladt och skrifwet för att ärdagalägga realbiltningens större titsenlighet än den klassiska, sa har den dock, såsem lärowertestatistiten med owetersägliga siffrer wisar, ännu på långt när icke lyckats tillwinna sig ett öfwerwägande förtroende i wärt land. Så mar enligt uppaifterna för wärterminen är 1865, wid de högre elementarlärowerfen, flasfifter: nes antal i 3:e flassen 1021, realisternes 360, i 4:te klassen 958 och 414, i 5:e tlassen 1299 och 385, i 6:e klassen 828 och 265, i 7:e tlassen 473 och 96, — summa 1579 klassister och 1720 reas lister. Och mönstrar man särskildt dessa läros werfs öfwersta klass, framställa fig följande märt: liga proportioner mellan klassister och realister: Stockholms Gymnasium 31: 3, Upsala 26: 0, Skara 60: 7, Lund 37: 3, och Huritswalls lärowerk, hwilket litasom SHelfingboras war blott reallärowert i

2 juni 1866, sida 2

Thumbnail