Helsingborgs-Posten – 17 maj 1866, sida 3

— Parisiskorna äro mycket farliga, sägei man: — Jag är, endast då jag reser, ullsatt sör saror. — Likasom UIlysses. — Ja, min fru: han var i säkerhet i sitl lane men då han hade den olyckan alt resa, råkade han ut för Circe, Sirener, Calypso, ett helt harem af dylika farliga blindskär. — Och hans hjerta led icke skeppsbrott, sade Eva skrattande. — Det var icke så underligt! Skären funnos icke på kartan; de indiske skären hade ännu icke krossat någon Europe det dåliga hoppets udde var ännu icke upptäckt! Vasco di Gama gjorde många Europeer; en dålig tjenst, då han öppnade vägen till Coromandel. — Nå, sade Eva, utbristaude i gapskratt, olyckan är nu en gäng gjord! Den stackars Vasco di Gama hade dock goda afsigter. — Men, min fru, Jag ber er tro att jag talar mycket allvarsamt. — Och jag, min bäste herr Gabriel, jag skrattar mycket allvarsamt. Ni talar ju om de vigtigaste saker i verlden och påstår att Vasco di Å ama 2jort europeerne till slösaktiga barn och man måste dubblera Coromandel, för att finna qvinnor. Jag tycker dessutom särdeles om dessa innehällslosa samtal utan något bestämdt mål. Det är det bästa att konversera, då hettan är förlamande och solen fråntager oss krafter att tänka. Om ni vore en al dessa allvarsamma lärde, sittande här framför träden, så kunde ni få prata förstånd och insomna under det ni talade: i Indien tycker man mera om tokiga samtal: poe