Kall ännu aldrig war den Swenska handen Det alltid war hans glädje göra godt. Man ropar rå ess der från Nordanlanden, Oh dessa nödrop ha mi wäl förstått. Wi fomma, alla Swenska hjertan fwara, Att stina ned i djupet af er nöd! J dag mi wilja himlens ombud wara; I morgon, landsmän, stolen I ba bröd.