sens ersättande med en statsministerplats, det andra af hrr O. G. Uelane m. fl., på ståthällareplatsens upphäfwande utan att någon annan wärrighet jattes i stället. Kommitte-majoriteten yrtare afslag å så wäl det ena som det andra af dessa förslag och ansåg att saken ännu tillswidare borde hwila samt att walet af passande tirpunkt för den ifrågawarante sakens befrämjande borde öfwerlemnas åt H. M:t tonungen i öfwerensstämmelse med högftdensammes nådiga tillännagifwande i norskt statsråd den 4 April 1860. Minoritetens förslag förkaitades mid votering, nemligen alternativet C. (Svertrups m. fl:s förslag) med 76 röster mot 33 samt alternativen B. och A. med resp. 78 och 77 röster, jamt Uelants m. fl:s förslag förkastade likaletes med 88 röster mot 28. J okelsthinget har förefallit ett uppträde, som föranleder Morgonbladet att framhålla vet olämpliga uti det bruk, fom mid storthinget är wanligt, att presirenten såwäl i storthingets plenum som i re särskilda thingen från sin presidentplats deltager i diskussionen: Prof. Schweigaard sade nemligen under viskussionen öfwer lagen och wärnepligt och ntskrifning, att man blott när man gjorde fin pligt kunde wara lugn när faran fom och att han vers före wille rösta för förslaget, Advokaten Sverdrup, fom för tillfället war thingets president och som hörte till förslagets motståndare, jade att den föregående talarens nttryck mar otillbörligt, löjligt, opassande och för rvjerft. Detta hr Sverdrups yttrande, menar tirningen, hare förtjenat en starp tillrättawisning från presitentplatsen, men nu mar hr Sredrup sjelf president, fom det just älåg att befria debatten från tylika yttranden. Hr ESverde rups förhållande wäckte äfwen såran owilja, att flera representanter woro på wäg att lemna salen. Prof. Schweigaard förtlarade, att presidentens yttrante ide kunde beswaras utan att thinget försattes i upplösningstillstånd.