Den politiska situationen synes de sista dagarne hafwa tagit ett stort steg framåt i krigist rigtning. Först och främst. hafwa underhandlingarne emellan Preussen ech Öfterrike om ömjesidig afwäpning fulttemligt stranrat. Wäl hette ret, att arefwe Diemara i yn depesch aj den 21:ste April samtyckt till Öfterrites förslag att afwäpna, men det mi sade fig snart, att detta samtycke war inhöljdt i en fåran n:ängod förbehåll och omswep, att vet måste werta ungesär på samma sätt som ett afslag. —sicrrile hate ntsatt en bestämd tidpunkt då af wäpningen borre taga fin början och en annan då ten borte wara siutad. Detta förklarade grefe we Biemaick för en emöjlighet. Han wille, att Ösierrite slulle taga första sieget, harefter Preuefen ssulle taga ett litnande och på så sätt skulle ufwäpningen så småningom försigga, ända tills de båta magternåa äter kommit på samma punkt fom i merlet af Mars, vrå rustningarne började. Detta swar upptogs mycket illa i Wien, serdeles som det samtidigt blef bekant, att 40 a 45,000 man preuss siskt lanttwärn, såsom tet sades, enligt en äidre befallning (Febr.) af konung Wilhelm personligen, stulle sammandragas till öfning under de närmasie 4 weckorna. Stort terpå skedte emellertid ett märkligt omslag i Wien. PÅ samma gång kabinettet derstädes mergaf, utt Preussens tepesch af ven 21:ste April tunde tjena till utgångspunkt för widare unders bandlingar, erfor man om starka rustningar mot atalien, som sades hafwa för afsigt att öfwerfalla T sterrite med krig. J Wienertirningar gjordes allarm öfwer infall i Tyrolen af italienska friffas ror, lwiltas tillwaro betwiflares och ännu betwiflas af mänga. Hela ven österritiska avmän i Ver netien försattes på krigsfot, Garibaldi lemnade Caprera, i Florens hölls marskalfsråt, och allt be: budade ett nära förestående fredebrott. Nu war tet också slut med Preussens beredmils ligbet att underhandla. Grefwe Bismarck aflät b. 27 April en note till Wien, i hwilken han twärt nefare att afwäpna och anförte som grund att sterrikes rusmingar mot Jtalien woro lika hotande för Preussen jom för nyssnämnre magt. Aven antas get att rustningarne endast gällde Italien, hwilket för öfrigt ide wore wisst, få kunde Preussen icke finna sig i att Sserrite tillintetgjerde den enda bundsförwandt, på hwilken det kunde lita i ett even tuelt krig med Österrite. På tenna note har naturligtwis ännu ide något swar hunnit anlända. Det säges emellertid att man i Wien betraktar kriget som afgjordt och att ett län på 60 mill. håller på att upptagas mot pant i ftatens fasta egendomar. Från Florens åter heter vet, att Garibaldi erhållit tillstånd att wärfwa friffaror och att Victor Emanuel skall öfwertaga befälet öfwer avmeen, hwars samtliga åldersklasser blifwit inkallade, med La Marmora som stabschef, mes dan tronprinsen inträder fom orrförande i reges ringen. Den 28 April på e. m. försöktes ett attentat mot konung Wilhelm af Preusjen. Genom ett öppet fönster inkastades en tnölpät, utan att dock träffa konungen. Gerningsmannen är en sinnesswag dotz tor wid namn Sklou. Förfta Maj i år är mulen och fall. Frosten har i natt warit så stark, att marten tirigt på morgonen war hwit af rimfrost. Kl. 5 gidffarpe tyttetorpsens musikkorps revelj kring gatorna. Flera extratåg afgå under dagens lopp häremellan och Ramlösa (se annonsen i), vit antagligen en stor del af stadens innewånare kommer att utwandra