mängden ökats till 126,190 personer. Samtidigt med tenna folkökning har staden också börjat att allt mer oc) mer antaga ntseendet af en stor stad. De gamla trärucklen, fom ännu för tio år feran hade ganska många representanter äfven i stadens förnämligare delar, återfinner man nu endast i de aflägsnare delarne af malmarne. Det ena nya hus jet uppstär efter det andra, hela qwarter, jom för några år sedan woro obebygra, hafwa nu upptagits af stora fyras till femvåningshus, och ren gamla förut allmänt förekommande ladustilen har kommit ur bruf wid uppförandet af nybyggnader, hwilka nu i stället fägna ögat med en mer eller mindre rik arkitektur. Sammanbindningosbanan genom hufwurs staden, som nu slingrar sig genom tunneln under förra bergen för att snart kasta fina hwalf öfwer Rivvarfierven och Norrström till Röda Bodarne, der bangärten skall inrättas på den igenfyllda Clara-sjö, tommer att förauleda en riktig revolution i denna tratkt, hnilten, oattart fin närbelägenhet till stadene förnämsta delar, hittills warit mycket åfidosatt, men uu snart fommer att bli en af bränns punfterna för Stockholms Itf och rörelje och föliaktligen äfwen en af re bäft bebyggda delar. Att egendomswärtena och hyrorna till följd af allt detta stigit ofantligt på ett tiotal af är faller af fig jeljt. Om erporten af slagtboskap. Vandtbruksakardemiens fö waltningokemite tungör, att från och med den 26 i tenna månad bliv hwarannan Torsdag från Götebora lägenbet till Lonron met flagtiveatur, för hwiltas fortslafjning på statens jernwägar särstilda tåg blifwa anordnade så frän Stockholm som från Malmö. Konruttör är anställd att merfölja under neforna, tillse att djnaen omsorgsfullt wårras, hwarförutan ban efter framtomsten til Londen öfwerlemnar rem till mäklaren samt ombeförjer liqviren till afsänrarne. Komiten fäster, uti terom särskild utjärdad kungörelse, wererbörande exvortörers uppmärtsamhet på nörwänrigheten att till uttantet enrast afsänga behörigen besigtigadt trichinfritt fläsk, då annars denna wara icke tan afsättas. : Försumlighet hos lotsar. Bohustäns tisning anför följanre upprörande bewis på följterna af en, säsom ret ver pästäs, regelbunden förfumlighet hos re behuslänska lotsarne: Den 5 Jannari detta år fom iranska skonerten Panl 4 Ermonr, tapten Tanguerey, lastad med stenkol, tätt unrer Räringön: men sem fartyget war utan iettingar och ankare, bwilta befälhafwaren mås.e sticka från sin på Jutskfa tusten, och han mar obetant mer härwaranre stärgärd, tog ban fin besättning med fia och rorre i land på Käringön för att få lots. Men innan ban tunte så tet nog matliga folket mer fig, war slonaren tem revan ur sigte och ber gates af ett jruntimmer och 2:ne gossar, hwilta woro ute ensliltta göromål och feglare ten till Hällewitsstrand, ter den sattes på grund i mjul Potten. hwarifrän ren togs till Xyferil och blef sd för en underlägsen summa, omtving 2,500 ur rmt. — Den 16 sistlidne Januari fom från Hamburg briggen Lvncee, kapten E. Cambernaus, lastad mer genever, drijwante in genom slären till Lysetils hamn omfring 100 famnar från tullbryggan, utan att ywarken lotsar eller andra hade observerat äten, änskönt tet war mid ljusa dagen och i artt wäter. Ett älrre fruntimmer fick ren vå i sigte och unterrättate derom några tarlar, hwilta bogjerade briggen i land. Fartyget hare mistat sina master och bland seglen längs siran läg en död man, hwilten ide hare hunnit att fallna sedan vn aftet. — Ar särant icke rysligt att böra? Lade lotsarne warit på fin watt, kunde häntt att bejättningen hade blifwit bergar, tanske allcfammans, åtminstone ren man fom mar omborr. — Den 12 Februari 1865 törnave och kantrare en norst brigg, förd af en tapten Andersson, utanför Norra Wäreröarne. Follet uppehåll sig på wraket i 36 timmar. Oaktadt ve kunte se briggen från ön, fom der likwäl ide någon lots dem till bjelp, hwilket har fin anledning deraf att lotsarne bebhagat fara in till jastlandet på kalas. Slutligen