Helsingborgs-Posten – 21 april 1866, sida 3

ning lånad af Macbeth .... Alla Arabiens vällukter ..... om ni blott hade hört åhörariae! huru bleka deras ansigten voro ! Nej, nej. Mounoussamys bref ..... emellertid få vi icke öfverila oss: jag skall nu skicka bud till Goulabs och Mirpours hem; jag vill också se enku till eder broder, naboben. Jag vill göra all hvad i min förmåga står, för alt tillfredssatäll. edra rättvisa påståenden! Men tro mig Gabrie och Klerbbs är skyldiga. — Vör.lade attorney! utropade Talaiperi, mec mer än vanlig sinnesrörelse. de äro oskyldiga Med mitt lif ansvarar jag för deras oskuld! Tag mig såsom gisslan, stäng mig in i fangelset: om dessa män äro brottsliga, så låt hänga mig pi samma gång som dem. Talaiperi hade härvid en så öfvertygande röst att till och med attorneyn blef rörd och lade tidningen från sig på byrån. Derefter gjorde domaren tre eller fyra hvar omkring rummet utan alt säga ett ord oc. med ögonen fästade på golfvet, sedermera tog har ett pappersark, vek det mycket långsamt, jemnade ut det med naglarne af tummen och pekfingret och sedan han flera gånger försökt sin penna skref han tre rader, hvaraf han tycktes noga öfverväga hvarje ord. Ön haillif inträdde; domaren lemnade honom en biljett till gouvernören. Två sheriff-officerare erhöllo äfvenledes sina hemliga instruklioner. (Forts.)