Helsingborgs-Posten – 21 april 1866, sida 3

unnet, om re frågor, fom ännn stå oafgjorda, fe blejwo lösta. Det blef då endast fråga vu n wapenhwila, och dessa frågor frulle straxt änoo ppdyta. Om wi teremot winna mid Oder hwad vi förlora wid Mincio, kan ett lyckligt krig föra ill en sann och waraltig fred. Den franska regeringen har wunnit en stor fe er wid representantwalet i Strassburg, på hywiltet ppositionen en längre tid koncentrerat hela sin raft. Trots de yttre förhållandenas wigt, har nappt någon dag förgått under de sista weckorna, å ide detta mal spelat hufwudrolen i de fransa staden, och walkretsen genomkorsades af män mer tort anseende, i ändamål att werfa för oppojitivs nens fandivat. Kort fagot, ingenting sparades för att nå målet, och regeringen lät agitationen hafwa fulltomligt fritt jpel. Oppslitionsbladen woro så wissa på sin seger, att de tillade walet betydelse som ett votum för eller emet det fejserliga reg ringssystemet, och de osficiösa blaten kände sig icke rätt säfra på fin fak, ty ve sötte förringa walets betytelse genom att framhålla, att med afseende på landets stämning i sjelfwa wertet ingenting ai gjordes derigenom att regeringens tandidat blej bes segrad i en enjtaka waltrets. Dertill fom, att Labouloye, oppositionens tandidat, är serdeles ansedd i mwalkretsen och ite tillhör det extrema par: tiet, en sak fom bland annat bewisas deraf att han förut warit omtalad med stort beröm i ConStituiionel. Trots allt detta har, som faget, res geringens kanditat Bussivre wunnit seger, till på töpet med stor majoritet, fy han erhöll 19, 500 röster, under tet Labeulave endajst fick 9,900. De wal, som förut egt rum, hafwe likaledes utfallit till förrel för ven iejserliga regeringen, hwaraf man kan sluta, att denna hos nationen fortfarande åtnjuter vet anseende och ten popularitet, i Mil ten den sätter sin styrta. Underrättelserna från Jassy göra det otwifivels aftiat, att ryssarne haft en wäsendtlig anrel i te blotiga uppträren, som nvligen förefallit i denna stad. Bland ve upproriskes setare nämnas sålunda twenne ryssar, och wirare beter ret, att 200 ryss jar hade förskansat sig i ett hus, hwarifrån te stjöto på trupperna, och utt chefen för det ryska posikontoret hållit tal till folfet. Det säges, att de egentliga innewånarne ingen del tagit i striden, och att det regemente, som undertryckte upploppet bestod af Moldauer Den ryska agitationen Har således icke utöfwat så stort inslytande på stämniugen i furstendömena som man trorde. Härför talar äfjwen ten omständigheten, att Moldan enhälligt har walt prins Carl af Hohenzollern till furste, ty innewånarne hafwa genom detta wal tillika uttalat fig för att Donaufuritendömena fortfarande bora wara förenade. Huru det egentligen förhåller fia med ven Hohenzollernska prinsens kandidatur, är för öfrigt långt ifrån klart. Af ett telegram frin Paris erfar man, att Constitutionel uttalar sia emot detta wal, och å andra sidan anfes en intervention af Nyssland ännu alltid möjlig. J Diterz rike har hertig Carls wal wäckt enhälligt ogillande. Då tirningen skall läggas i pressen, erhålla wi danska tidningar för i dag och wi framhålla af deras innehåll följande telenram från Wien af ren 20:de April: Österrikes jmar på Preussens sijta not afgick i går. Den är fredlig såwäl till inner håll som form och föreslår en snar termin för ömsesidig afwäpning. Hamburg den 20 April. Lavard förklarade i går i unterhuset, att den analys, fom MWirtemb. Staatsanz. gjort af en österrikisk depesch till Eng land, war fullkomligt ogrundad. Ett telegram från Petersburg af den 17 dennes meddelar, att attentatet mot kejsar Alexander miglyckades, emedan hans ridknekt, en bonde mid namn Ossip Jwanow, gaf mördaren en knuff, då denne aflossade pistolen. Till belöning härför har bon den blifwit upphöjd i adligt stånd.