2 4 pesch as den 7:te dennes, måste man tilll l taga, att ryttet om Bismarks förestående afgåän är gripet ur luften. Såsom grund för detsamma anföres ockjå ide annat än att hertigen af Uiest haft privat audiens hos konung Wilhelm och att teras samtal warare mycket länge. Samtirigt gick dessutom ett alldeles motsatt rykte i Berlin, nems ligen att Bismark ämnade skilja fig wid några af fina konservativa kolleger, emedan de fått vetintliaheter öfwer hans förslag till ett tystt parlament, och att han i förening med krigsministern, general Roon, ämnade bilda ett nytt kabinett af liberala elementer. Från Petersburg telegraferas, att en obekant den 16:de April Hl. 4 på eftermirdagen aflossade ett pistolskott mot kejsar Alexanrer, då denne skulle stiga i fin wagn. Kejsaren färades ide. Gers ningsmannen arresterades. Ett sernare telegram berättar, att kejsaren efter attentatet helsades mer jubel af Petersburgs bes folfning. Den person, sem eftertraktade hans lif, är en ryss. Karrinal Antonelli har i ressa dagar utfärdat ett cirkulär med anlednina deraf att ven diplomatisku förbindelsen emellan Ryssland och det påfliga hofwet blifwit afbruten. Karrinalen har begagnar detta tillfälle till att gifva en fort skildring af de förföljelser, för hwilka ren katholska kyrkan en längre tid warit utsatt af ven ryska regerinaen, och fnyter dertill en berättelse om ven versonliga förolämpning, fom den ryska gesandten, baron Meyendorff tillfogade påfwen under en auriens hos Hans He lighet. Mevenrorff git så långt, att Pius IX må ste wisa honom rörren och retta mar den närmaste anledningen till den inträffade brytningen. De med dagens utländska volt anlända telegrammerna äro af följande lyrelse: Samtliaa officiösa tirningar i Wien förklara. att Preussens swar vå Österrikes depesch af ven 7 dennes erbjurer anknytninaspunkter för en öfvers enskommelse, i det Prenssen fordrar, att Österrike skall taga initiativet till att återupprätta det förra tillftånret genom att aflägsna de i Böhmen fons centrerade trupperna. Layard förklarade den 17 tennes i underhuset såsom swar på en interpellation af Beaumont, att han icke hade någon som helst anledning till att tro på de i Wienertidningar anförda ryktena om en allians emellan Prenssen och Jtalien; den enaelska regeringen hade icke mottagit något meddelande, fom bäntydde på, att ett dylikt förbund mar arfflutadt. Den officiella tidningen Prov. Corr. i Berlin strifwer den 18:de tennes: Med det vrensfifta fwaret af den, 15:de Avril är den skriftliga ftriden afslutad. Österrike ma nu med handliug wisa, att det önskar freden. Samma blad betwiflar, att prins Carl af Ho henzollern skall mottaga ven honom erbjudna ru inceniffa furstekronan. A Den mirtembergffa Staatsanzeiger säger, att Wiirtemberg är ense med Batern om den tyska frågan, och att de bida magternas program wunnit Österrikes bifall. J nämnde Stad offentlisröres widare ordalyrelsen af den depesch, fom af Ötterrike afsändes fåfom swar på arefwe Russells uppmaning att ide bryta freden. Öfterrife gör ide för fin del anspråk vi och will ej heller mottaga ett enda tum landmwinning. Preussen har annefterat Lauenburg och will göra detsamma med Sleswig och Holstein. Det stulle wara swaahet att gå in på Preussens fordringar, seran österrikiska soldater kämpat wid sidan af Preussens till Sleswig-Holsteins befrielse. Hertigrömena måste förenas under en oafhänaig furste. Den allierade armeen måjte dragad till: bafa, och efter förloppet af tre månader skall ret afgöras hwilken regering landet önskar. Österrile skall respektera hwarje beslut, äfwen om det skulle gå ut på en annexion.