talat efter sitt samvete och jag skall icke tåla att något ansall göres på deras ära. Advokaten sortsatte: Ni skolen icke döma dem, ty ni hafven ännu icke hört något vittne, som talat till förmån för deras sak! För fram ett sådant, för fram ett sådant, återtog åklagaren. Jag skulle önska, jag kunde. Ack min Gud. lätt stämma tigrarne i Ravanahålerna! Bravo, utropade Gabriel. Han har slutligen kommit att tänka derpå. sade Klerbbs! det var mycket bra!Saken är tillräckligt undersökt. Hafva de anklagade något att tillägga till sin advokats försvarstal? Ja, sade Klerbbs, en mycket enkel sak, en enda: vi äro oskyldiga. — År det allt? frågade domaren, — Ja, det tycks vara tillräckligt. Parterna kunna afträda sade domaren. Klerbbs böjde sig intill Gabriels öra och sade: Jag är mycket lugn. Jag känner till koloniernas engelska domare: de spela sitt spel inycket bra. Rättegången som de öppnat mot oss, är blott för att göra infödingarne till viljes. Sådan är deras politik. Vi blifva fria. Det sätt att gå till väga i brottmål, som användes i moderlandet, kommer först sent till kolonierna. Vid denna tid kände Madras icke tili någon jury. Särskilt dertill bestämda domare dömde i brottmålen och alltid pa ett mycket slinkt sätt. öfverläggningen varade icke en fjerdedels timma. Presidenten började med en mycket jårg inledning, som i sjelfva verket endast var