deles så, som det höfves en svensk qvinna att tinka och skcka sis. ÅÄnskont hon drog verlden omkring, förde hon sin svenska hemkarlek ösverallt med sig; och hon gjorde de svenska hemmen kända och högaktade öfver all verlden. Och det var hon. som föräalade novellen genom alt i densamma inandas en flägt af svensk hemtrefnad och svensk qvinlighet. Hennes arbete har varit stort och godt. Låtom oss också betrakta det, tillsammans med hennes verldsrykte, såsom ett godt löfte om en större framtidsbana för den svenska qvinnan. Fredrika Bremer sträfvade oaflåtligt att förbättra sitt köns ställning. Det var en af hennes käraste önskningar, att detta kön vare sig i famljhemmet eller det större samhälls:emmet, skulle få sig tillerkänd en verksamhet inom det qvenligas gränser hvilken dock bättre, än nu ofia är fallet, kunde motsvara qvinnans stora andliga gäfvor. I denna önskan vilja vi af hjertat instämma. och med mamsell Bremer tro vi dertill, att det, som rätt är, skall ock bli rätt och lag. Ty äfven deruti betedde sig mamsell remer som en sann qvinna, att hon därde en from själs fasta tro på det goda och dess framgång. Mången gång var väl denna tro all för barnslig: men den var icke mindre vacker för det. Hon trodde sig med sina Morgonväkter? kunna sätta en dam mot de otrosvågor, som Strauss kritik af Jesu lefvorne satt i rörelse mot vår kyrkolära. Hon trodde. att när hon personligen sagt ela sanningen åt furstar och statsmän och sjelfvaste päfven, skulle dessa rätta sin regering och politik derefte r. Hon trodde, att ära och fosterlandskärlek var den egentliga drifljedren i Lapinskys expedition är 1863. Allt sådant har man rätt