Helsingborgs-Posten – 6 mars 1866, sida 3

Utlandet. Ungerska landtragen. — Från Svantrife: kejsarinnan Engenie; partamentaviffa tebatter. — Dos nansurstendömena. Preussen och Öfterrite. — Från Ämerita. J ren ungerska landtdagen har blifwit uppläst ett kejserligt reskript, som befarat ve bäda fam rarnes arvresfer. Det beter i reskriptet, att Uns gerns och de öfriga ländernas wälfärd fordrar en sammanilutning i fråga om de gemensamma ans gelägenheterna, hwaran ret är nörwändigt att af lägsna hindren för en fåran sammanslutning. Une gern stall ide uppoffra fin författning; men det är nödwändigt att en full; tändig förhandling föres tages om en revision af författninzen. Reskriptet uppräknar ve bestämningar i författningen aj 1818, som äro oförenliga med helitatens intressen, och förklarar, att rättskontinuiteten ide står att förr ena med keisarens furstlina pliater. Keisaren ine jer betydelsen af den ed, han skall afligar wid sin Rh öning: men just derföre will han icke aflägga ed på något, fom ftriver mot hans funnet. Efter tröningen ämnar kejsaren göra anspråk p att utöfwa en furstes ärlaste rättigheter utan 2 utsätta rikets säkerhet för fara. ejsarinnans af Frankrike slägt är djupt intresserad i framgången af Suezkanalen. DÅ hon nys ligen emottog unverrätteljen om den för kanalbolaget förvelaftiga fonventiouen med vice fonungen af Egypten, werkate detta få skalande på henne att hon brast i en häftig gråt. Thiers är ännu alltid den gamle mästaren i mils talighet, som förtrollar och hänför fransmännen, han må nu tala om hwad han mil och grunda fina bewis få som ret för ändamålet passar honom bäst. Den 27 Februari höll han ett stort tal, som oaktadt fin längd åhördes under djupaste intresse. Thiers hade denna gång gjort fig en uppgift, för hwilfen han i hög grad eger talang och kunskaper; han wille mindre fom politiler än häfdaforskare wisa samtidens historias och den konstitutionella magtens betydelse i Frankrike. Åhörarne tycktes under ve twenue försia timmarne helt och Hålet hafwa glömt, att de befunno fig i palais Bours bon och ide i College de France. Thiers tycktes med ängslighet undwika hwarje wädjande till fins ler och lidelser. Efter det historiska föredraget följde så det politiska, efter theorien en kritik af de faktiska förhällandena. Den gamle orleanistiske statsmannens theori är bekant: den bestär af den pars lamentarista regeringsformen med alla dess logiska följdsatser; den tillhör sålunda hwad imwerialisterna af renaste natur vå sig hafwa affärdat fom ideos logi och utopi, men hwilket dock ständigt foms mer tillbaka, för att tillropa sielfherrskaren, att werltshistorien bestämmes af en ännu högre lag än fullborvare fakta och lyckade kupper, med ett ord att det gifwes en förnuftia lag och moraliska mage ter. Perfianny pästår, att parlamentarismen är en exotisk planta i Frankrike, importerad från vet tros — — —L—ä—