lösa Englan: Thiers wisare, att ren parlamentariska regimen i Frankrike är ingenting mindre är en importartikel, utan att den fastmera är en logiskt oc praktisk konseqvens afprinciperna från 1789 och att der fom uppriktigt bekänner fig till de fernare ide BHels ler fan förneka de förra. Från denna ständpunkt, till hwilken ju äfwen kejsardömet bekänner sig, tog Thiers den franska republiken i förswar; den har fullföljt ett dubbelt mål, ett socialt och ett polis tiskt; vet förra uppnåddes 1789 och har efter den titen altrig gått förloradt, men vet sednare har aldrig ostörtt utan endast under korta mellantider kunnat göra fig gällande, och på ven sednaste tiden aflägsnar man fig synbart från detsamma i ssället för att komma det närmare. Men Frankrike fan ide trifwas ntan de növmändiga friheter, hwilka tillsammans bilda ett folks werkliga frihet, den pos litiska fribeten. J sernare delen af sitt tal fökte Thiers wisa, att allt fom skett utan och emot detta parlumentariska system och dessa från 1789 ärfda ghrundsatser är af ondo ech måste hafwa olycka och ledsamheter till sina nödmändiga fölider. Den allmänna tebatten i lagstiftande korpsen antog den 27 Februari en få häftig och swår far ratter, att ven i Frankrikes parlamentariska historia stall spela en stor rol. Pamard, en af de s. k. satislaits (nöjda) upptog kampen mot de mifnöjra iveologerna med sådan ifwer, att GlaisBizoin ansäg sig böra betala honom med lika mynt. Parlamentarismen är manfinne! är Pamards parol. Hela Bonapartismen är ide något annat än förnedrande despotism! få lyder Glais-Bizoins trosbetännelse. Ölai8-Bizoin är en talare med mycken kaustisk skärpa, en oemotståndlig wärma och mycken fyndighet. DÅ han med lifliga färger skildrare pressens trångmål oc utkastate en ingalunda smickrande bild af inritesministerns ängslighet och oduglighet, glömde fig statsministern Rouher till den grad, att han föll presidenten i embetet och ropade till talaren : Detta är ide politifutanffandal. Majoriteten instämde men en metl. af mir., Pelletan, utbrast vet är en skymf! och en annan, Simons: Mian får ide insnltera de veputerare! samt Garnier-PBages: Taq ert ord tillbafa hr minifter! Härefter bef tumultet fullständigt, och ve skarpaste uttryck föllo. En medlem af vet s. k Thiers-partiet ropare till ministern: War rå höflig: mi äro ide i Rygland! En annan jade: Iä för ett språk fom en månglerfta! och en tredje lär till och med hafwa uttalat: A la porte! Då Rouher icke tog fina ord tillbaka utbrast Glais-Bizoin: IJag tillbafowifar med högsta förakt hr statsministerns ord! Sluligen måste sammankomsten upplösas efter ytterlig förwirs THA