Nordiska festen i Lund, berättar L. W. firades Tisdagen ven 13 Febr. å Akad. Föreningens sollennitetsfal. Festen war besökt af omkring 250 pers coner, bland hwilta en ej obetydlig del utgjordes af esande främlingar från kringliggande orter; äfwen tadens borgerskap war talrifare än manligt vepres senteradt. Till festen woro inbjudna: univ:s pros rektor, ben betante danste författaren d:r C. Ro senberg och direktörerna för härwarande theatersällskap. Till gallerierna woro, få långt utrymmet nedgaf, biljetter utdelare åt de damer, som önskade ett äse festen; och sådana hate i mängd infuns nit fig. Särskilt hwad teforationerna angår, hade man anwändt all omsorg för att göra denna norriska fest få lysande fom möjligt. Sköldar med ve fm perande nationernas wapen, omgifna af blågula fanor, woro anbragta på pelarne wid salens långe siror, och wid salens midt syntes på ömse sitor twenne stora sköldar med nniversitetets wapen. Ta larestolen, placerad på en upphöjning i salens fond, mar klärd och omgifwen af rika draperier och flinge vante festoner i blått och gult. På ömse sidor om talarestolen reste fig twenne wäldiga, med friska gröna kransar behängda, brutna kolonner. på Mvils ka lästes namnen Malmström, Gyllenkrok, Edres velius, Rydberg, Rabben, Fr. Bremer, N. Aurersde jen, Enberg, Tollin, Hedenborg, Munck, Motfelrt, Thaasen, Forchhammer, Thomsen, Schmidt, Dahl, Saint Aubain, Stabell oh Baggesen. Öfwer tas larestelen syntes en sköld med Lunds namn; och de öfriga nortiska universiteternas sköldar omgifna af fanor i te skandinaviska färgerna woro anbragta på sidorna af minnespelarne. Öfwer ingången midt emot talarstolen syntes en särskilt minnes wård med Thomanders namn. Efter mönstret af fädrens midwintersfester prytres mältidsbordet af den helstekta galten med ret gyllene äpplet i munnen, och på gammalnorriskt sätt inburos efter mältidens slut hornen med det skummante mjöret. Festen inledres af universitets prorektor, prof. Wahlgren, med en slål för H. M:t Konung Carl XV. hwarefter folksången afsjöngs. Så len för Minnet oh Löftet föreslogs derpå af prof. Lysander i ett på fnillvifa tankar och frappanta wändningar rikt tal. Derefter bestegs talarestolen af professorn gref we Hamilton, som talare för Norren i ett län. gre föredrag.