Helsingborgs-Posten – 6 februari 1866, sida 3

Ultlandet Ctt officiöfst omdöme om sl ikes inte och ytt ftällning. — Mexitanska aven Bagdar ela t norrameritanska sribytare. — dre kten emetia te preussiska jiatomagterna. — Från danien. Revue Contemporalre är namnet pi en ar många fpråfrör, genom hwitla den fransta rege ringen bearbetar opinionen för fina ujsinter. ressa dagar har denna mänarsskrift gifwit myckt att tala om sig genom en artitel, som om den ick baft s ursprung säkerlinen skulle biifwit be lönar mer t indragniug och penningeböte r. Det he ter helt öppet i artifelus början, att vet inre til fråndet i Frankrite ite tan föroliswa jom det är De liberala tonccssionern af 186) äro icke till räckliga och hafwa skapat ett tillstånd, som icke kal oufwa of Ling Å Antingen måste ma gå widare framåt eller fullständigt återgå till regi men af 1552 Revae conlimparalte genomfö denna tante witare, och resuttatet blir, att den for drar ett slags ministeriel answarigbet. vika märtRärtigt dåcneratt yttrar sig Revuen öfwer Me xiio; den säger här safer, fom hittills warit ohörde i offe utlig bistussion i Frantrite. Efter en fram ställning af hela den franjtureritanite ameritanst frågan heter det: VSÅT är förbållandet med den farliga konstitt som framkallats af ven amerikanska frågan, Wi wåga ide påstå, att denna sitaatior warit förutsero af den franska reneringen och att den förberedt ätgerter för att befwärja faran. Då ben mexikanska expeditionen företogs, befann sig den stora amerikanska republiken i ett meddorgerligt krig, hwiltet, så kunde man ju hoppas, skulle få en helt annan utgång, än det i werttiz heten fick, och efter wårt förmenande war födrens seger dunddind nörwändig för förwerfligendet af wåra planer i Mexiko. Wi förwånade oss derför öfwer, att Frankrife, som satt sitt orre, sin ära och fina penningar på fpel för den lockliga utgången of erpeditionen till Meriko, ide styndade fig mera med att erfuma den i Richmond konstituerarc regeringen. Det war måhända ett fel; om få mr, få gäller det nu att göra det gort igen. Man mäst taga far ferna som de äro och draga sig ur affären så godt sig göra låter, bod utan att hwarlen onödigtwis utmana faran eller rygga tillbafa för henne, vå ben ide lan untwitas. Ett stäår fast i detta Byvns blick: Mexikos utrymmande önffas af den franslar regeringen, af Amerifa och af den franska natios nen. Det wore wer rtligen en otycka, om det ide under dylita omständigheter skulle Wara möjligt att blifwa ense vm medlen, och om brist på god wilja bod den ena af parterna skulle föranleda en olydlig katastrof. J Revue Conte emporejnes tanka har den frans ska regeringen genom att yrka på ide inblaudninggs princigsen banat wägen för stritenutiemnande. MNien om regeringen i Wajbinston, beter det, fortfarande bibehåller den obebagliget ton, fom getomgår dess depescher, om man maste gifva hoppet