Helsingborgs-Posten – 27 januari 1866, sida 2

står i förbund med djefvulen, ty blott satan kan så föra honom genom alla faror. Sergeanten öfvervann nu sin rädsla och trädde fram till bröstvärnet, men nu blef det också honom tydligt, huru den förmenta välnaden hade verkställdt sin flykt. Från bastionen nedhängde nemligen ett rep, och på detta hade Alick Campbell halat sig ned. Just nu uppnädde han marken der en tjenare stod färdig med två hästar, och ulstötande ett vildt hånskratt, hoppade han upp på hästen och sprängde derifrån. En kula, som den nu åter omtänksamma sergeanten afsände, träffade honom icke. Säledes verkligen uppstånden från de döda! mumlade Ulrik Crawford tanksull. Jag måste ofördröjligen underrätta Lady Nessby härom, på det hon må veta att rätta sig derefter. Nionde Kapitlet. Prinsessan af Wales. Vi äro nu tvungne, att på ett ögonblick föra läsaren till hofvet i London, att han må få en noggrann öfversigt öfver händelsernas gång i denna berättelse. Det gafs der, såsom vid nästan alla kungliga hof, tvenne större partier, hvilka sökte göra inflytandet på herrskaren hvarandra stridigt, och för att uppnå detta ändamål släppte intet medel och intet tillfälle ur händerna. I spetsen för det ena af dessa partier stod prinsessan af Wales, i spetsen för det andra hertigen af Gumberland, och hoffolket, och statsmännen ställde sig, allt efter som vinden blåste, än på den ena, än på den andra sidan. Georg II — en då redan till åren kommen man, som visserligen såg sträng nog ut, men dock icke sällan i sina åsigter och handlingar vacklade obeslutsamt hit och dit, — hade nemligen är 1745 blott en enda ännu lefvande son, Hertigen af Cumberland, en man af några och trettio år, hvilken man ie