Statsutskottets riksgäldsafdelning har ions tagg beslutat hemställa, att utskottet måtte tillstyrka rikets ständer att bifalla det af K. M:t äskade ans slag till nortwestra stambanans fortfättande från Charlottenberg till AÄrwika. I onsdags har af? delningen disknterat frågan om banans sträckning från Ärwika antingen öfver Karlstad eller Norum, men ide hunnit afsluta öfwerläggningen, fom om thorsdag lärer fortsättas. Bewillningsutskottet. Det betänkande, som med anledning af bewillningsutskottets beslut rö rande franska traktaten blifwit uppsatt, bordlades wid i tisdags inom utskottet hållet plenum och skukle ånyo föredragas i torsdags. Man förmodar, att betänfandet under loppet af nästa wecka inkommer till riksstånden. Frih. Hermelin har på riddarhuset uttalat de betytelsefulla orden: Det är anledning till anmärkning mot ftotsvådet! Ännu met man ide hwad friherrens anmärkningar gälla, och troligen behöfwa statsråren ide darra på fina platser. Det blir emellertid alltid så, att konstitutionsutskottet, hwars rol eljest är utspelad för alltid, får något att syssla med. På rirrarhuset har i ensdags motioner cm beifrande af löjtnant Muhls arresterina till afgörande förckommit. Frih. af Ugglas meddelade der: wid, genom uppläsning af en officiel handling, att jinstiticombudsmannen redan tagit saken om hand genom att från löjtnant Muhl hafwa infordrat redogörelse för förloppet vd) anmodat hans regementschef att med anlevning deraf sig förklara, yrkande frih. af Ugglas att fråndet mid sådant förhåällande skulle låta bero och icke för närwarande med anledning af motionen widtaga någon Åtgärd. Denna åsigt biträdtes dels af krigsfiskalen frih. Armfelt, fom fästade uppmärtfsamheten på vet bes tänkliga uti, att, innan den andra parten blifvit hörd, genom bifall till motionen på sätt och wis uttrycka ven åsigt, att löjtnant Muhl werkligen blifwit förorättad, hwilket man ännn icke kunde noeta; dels och af landshöfdingen frid. Alströmer, siom fann det mindre grannlaga met jujftitiecombudås mannen, att genom den föreslagna framställningen likasom uttrycka ett twifwel derom, att han skulle med kraft fullfölja en sak, som han redan tagit om hand. Det fanns likwäl inom ständet en mas joritet af 122 röster (mot en minoritet af 47), fom ide fann de anförda betänkligheterna och grannlagenhetsskälen förtjena afscende, utan beslöt bifall till motionen.