här en källa i närhelen, der vi kunna tvätta oss och gilva oss ett menskligare utseende. Men sedan fort på Engelsk mark, ty i Skotiland är det mig almimstone för närvarande för hett. En minut derpå voro de tre männerna, de enda öfverlefvande af de belägrade, försvunne. Allan Glencairn försummade icke att ännu samma morgon förkunna sin dyra Alice, att den fruktade Ålick Campbell acke mera var vid lif, och att af hans hämdberär ingenling. mera var att befara. Raturligtvis var det en icke ringa lältnad för den unga damen att höra detta, ja till och med lady Nessby måste tillstå för sig sjelf, att hon hädanefter kunde andas lättare. Emedlertid marscherade armeen långsamt, men utan uppehåll, framåt, ulbredande ångest och förskräckelse till höger och venster om sin väg. Den tredje November stod hulvudeorpsen vid Dalkeith, och Karl Edward hade sitt qvarter hos herligen af Bucclousch, under det förtrupperna under lord Murray redan marscherade öfver Perbles och Moslath till staden Carlisle. Den sjerde November gaf hertiginnan af Gordon för prinsregenten på sill slott Paeston en bankett, och här var det också, som återigen en icke obetydlig hjelpkorps tillstölte, så alt hans makt derigenom växte till nära sjutusen man. Den sjelle November concentrerade sig armöen ulanför Carlisle, och staden uppfordrades att gilva sig. I tidigare år brukade man kalla Carlisle, för de storartade fästningsverk, man der uppfört, Englands bålverk emot Skottland. Detta var på den tid, då Skoitland och England ännu bildade två skilda konungariken. Sedan dessa båda länder stodo under en spira och således intet fiendtligt anfall af de rofgirrige högländarne mera var alt frukta, hade man deremot uaderlålit att hälla säslningsverken i stånd, ock så började de så småningom alt förfalla. I detta ögonblick skulle man visserligen hafva gifvit mycket, om man varit mindre eforiåter, men — det som en gäng är gjordt är gjordt. Sålunda satte man då den höga och med starka bastio