rigtad mot Emigranterne i det inre och går ut på att wisa, att rojalisterna ständigt, när iejfarz römet stött på swårigheter i ven yitre politiken, sött förstora dessa och siildrat örankrites ställning fåsom allteles förtwiflad. Under det orientaliska triget höllo te med Nyssland, under det italicuska triget med Psterrike, oc för ögonblicket taga de parti för unionen i den mexikansta frågan, jom ännu efter tre årg krig fordrar de fransia foleas tanas biftånd.7 Samma tattik har ocksaå blifwit filjd med anledning deraf att Frankrite uppsag: taktaten med England om förbevtares utlemnande, oktadt tenna traktat ide har politisk betwåwen här söfa rojalisterna att göra den å4f rgeringens afsigter misstäntta oh tagn hirti. Mar tet är dock, fom sandt ar tswis i den mexikanska frågan, säger nel. jom tet antifransta partiets assin ia i dagen Experitienens syfte förwrices, 5rrelar misskännas, dess segrar bestridas, man för iitressen, fom knyte fig till tensamma, skatas På tetta sätt. Wi möta här ten wantiga meth hos dessa författare, fom föla ner alla rikes stora och ädla förctag. Expeditionen Mexikto har i högsta grad dessa bira egenskaber, och retta är ytterligare ett skäl, hwarföre te med raseri kasta fig öfver den. Den franska armeen I Meriko förtjenar beundran för fin if ver och difelp: lin, sitt med och fin resignation; den ädagalägger alla militäriska och medborgerliga tygter, den uns par mot fiender, fom äro besadtare af förbrytelser, och dock wisar man blott sympati för Te röfsware och mördare, af hwilka de sista awarlofworna af Jnarez parti är sammanjatt. Den representerar civilisationens mest upphöjda principer och tjenar alla folfs intressen. De förenta staterna kunna ide neka, att te skörda betyrlig förtel af en fåran politik, och de kunna icke blifwa wåra fiender i Mexiko, med mindre än ve låta fig hänföras af blinda passioners inflytande, men ide desto mintre arbetar man här i Frankrike på att drifwa Tom from till on strid mot oss, berättar tem, at: de äro förpligtare och nörsatare att wätja till wapnen och lofwar tem den civiliserade werldens bifall. — Wi hafwa anjört denna artitel ur Cor för att sätta läsaren i tillsälle ort beröm synpunkt, ur hwilten de ofsicielle i Frankrile wilja bafwa expeditionen till Vicgito betrattad. GCliest saknas icke personer — och sädana som icke höra till ven inre emigrationens kategori —, fom anse retta företag för den aldra swagaste punkten i det andra kejsardömets historia. Åcke ens den sföna framställningen af exretitienens cirilisaterista syfte håller streck, ty ret bör ide glömmas, att rer enrast är unienens eförmodart hastinga seger öfwer upproret i fitt inre, fom hindrar Napeleon från att utweckla hela tet system af ploner, till hwilket den mexikansta expeditionen utgjorre början. Om Amerikanarne tro dessa planer wara rigtade mot fig och innebära wåror för deras fria tand, fan man ide förtänka dem derntinnan. 3 så fall är vet sjel fuppehållelsen och ide passionen, fom gör dem till Napoleons fiender. Enligt ett sednare anländt telegram bar kejsaren yttrat följande om förhållandet emellan Frankrike och England: De frouffa och engelska ftottoruas manövrer hafwa wisat, att vet wänskapliga förs pållaudet emellan de båda länderuna icke förswagats. Tiden har alstrat en allt större och fastare öfwer ensitämmelie. Franska Monitören medrelar den underrättelsen, att Prim i lörtags gått öfwer den portugisiska gränfsen och utlemnat sina wapen och hästar. yKöln. Beit för ten 22 förtlarar fig, entiat ett telegram till Åetrelantet, hafwa från flera häll emottagit underrättelser, entigt hwilta det måfte antagas, att westmagternas inblandnina i Slesvigs flutliga öde är mycket snart för restående. Samtitigt skrifwes det i ven engelska tidningen Daily Telegraph att nya sonferenjer ons gående Elbehertigdömena förestå, i hwilka England icke skall kunna neka att deltaga. rspår den alla möjliga swårigheter, och alla re —— — —————— — —— — e 1W Negrerna i de Förenta Staterna.