Helsingborgs-Posten – 20 januari 1866, sida 2

revisorer för 1866 skulle försiggå på förr öfligt fatt, tilllånnagafs att städerna Stoctholm, Göteborg, Lalmar, Uddewalla, Warberg och Laholm skulle anmodas att så fort som möjligt werkställa revisorswal. Åtskilliga frågor hafwa dessutom förekommit. Så har borgareståndet efter en längre diskussion ogillat efonomi-utffottet8 hemställan i fråga om ett universitet i hufwudstaden och i stället förenat sig om hr Jsbergs reservation att hos K. M. anhålla om fullständia utredning af denna fråga i fyftning att få en dylik institution. Detta är wisserligen af föga betydelse i praktiskt afseende fedan frågan res dan förfallit, men det är dock alltid en wigtig opinionsyttring. Hos ridderskapet oh aveln uppstod en längre di skussion om ven kongl. propositionen rörande äns dringar i bränwinslagstiftningen. Frih. A. E. Raab gillade införandet af drawback och rättisbeten att vejtillera bränwin hwar fom heljt äfvenfout skattens förhöjande, få framt statens behof fräfde vet, men ogillade deremot att tiden för tilhtvertningen gjorts oinskränkt och att marinnam för tillwerkningen borttagits, hwilket skulle draga nivingen till städerna från landsbygden, för hwilten dens samma wore naturligaft och fördelaktigast. IRaris mum borde wara 1000 kannor och minimum ucde sättas till 200 tannor om dagen. Frih. J. W. Sprengtporten instämde med honom och önskare att bewillningsutskottet måtte taga frågan om tull å bränwin och om skatten derå samtidigt i betvaftanre. Fri. R. Pe. Klinctowström ansåg att, i fall statten höjdes och franska traktatet antoges samt bränwinsimporten derigenom uppmuntrades, skulle det blifwa omöjligt att här i landet bränna bränwin, hwilket ven nuwarande tulltaxan redan gjort nära nog omöjligt. Frih. D. T. v. Echulzenheim menade, att skattens förhöjning skulle komma att draga ytterligare 32, millioner ur den arbetande klassens fickor. Grefwe Liljencrants önskare att få fi förändringar fom möjligt måtte göras i den nuwarande lagstiftningen och nrinst ett minimum måtte nedsättas. — Jujftitie-funslern v. Koch uppdträrte ensam för att wederlägga de föregåenre talarne och understödde den kongl. propoji tienen. Han framhöll bland annat, att wi, äfwen om franska traktaten antages, skola wara oförhindrade att sätta hwad tull wi behaga på allt slags bränwin utom windrufsbränwin eller s. k. cognac. Till swar på en af frih. Ålinckowström gjord ans märtning, utt i norra Frankrike en mängd fabriker funnes, ver vet billiga hwitbetsbränwinet förfnlskades till drufbränwin, hwilken förfalskning wore nästan omöjlig att upptäcka, genmälde hr v. Koch, att man då finge fc sig omr efter medel att föres komma införsel af dylit förfatftad wara. Propositionen med anförandena remitterades till buvillningsutskottet. Vontdeståndet har wid remissen af denna proposition i allmänhet uttalat större belätenhet än wid sednare rifsdagar kommit regeringens framftältnins gar i detta ämne till del. Dock wäckte förslaget out förhöjd beskattning temligen enhälligt förkastande, äfwensom ståndet syntes önska, att, läta sant resjeringen föreslagit borttagandet af förestriften om ett bestämdt maximum af tillwerkning per dag äfwen bestämmandet af tillwerkningens minimum måtte ur förordningen utgå. Widare har ständet, ehuru dot efter föregången diskussion, godkänt attmänna befjwärdsoch ctonomiutskottets framstälda förslag om upphörande af de j. k. prebendepastoraten, äswensom förkastande af motionen om rätt till ersättning för flyttnina af hus, som stå på mindre än hundra alnars afstånd från jernwäg. J frågan om prebendcpastoraten bar riddersfapet och aveln instämt i hr von Ehrenheims reservation att nemligen hos K. M. auhålla det K. M. mille taga i öfwerwägande om icke en widjträdtare indragning af prebendepastoraten, in ven, fom redan egt rum, eller i sammanharig med regleringen af biskopslönerna blifwit anbefald, lämpligen tunde ske. Som bekant har presteståndet redan afslagit utskottets förslag. Slutligen hafwa ständerna i lördags beslutit att begära riksdagens förlängning på ytterligare en månad.