reja blifwit anbefalld trenne anordningar af min steren. Desse anordningar gå ut på, att innew. nare af pelsk nationalitet skola förbjudag att för wärfwa grundegendom, att de polackar, som tag del i uppreret, skola twingas att sälja sina grunt egendomar, och att den ryska kolonisationen ffa betrifwas i ten största möjliga skala. J en lecande artitel i Times om den slesvig holsteinika frågans ställning uttalas den åsigt, a de största och allwarsammafte hinder, fom för när Warante stå i wägen för Rismarcks elaner, här leta sig frän konung Withelm personligen. De tan wiil sunas besynnertigt, säger Times, att fo nungen, sÄ nätt jå lånat med fin premiermimi ster, tau hysa bettinkligheter wid ret sista ftege! men tet är red ide swart att inse orsaten certit Förft och främft berättas det, att Nysiland, ehur t i början enrast lamt wille sätta fia emot de ättfärdiga företaget, mycket todliat låtit ven preus rencringen förfta, att ret alltetes ide änvunr 1 i i i t tiuam bhertistömenas införlif:oande I Preusjen. Et såtant uppträdande är wisf lingen endast en lum pen belönina för ren neutralitet, hwilken Preusser till få jtor förtel för Ryssland iattteg under Lrim triget. Men Preussen wet mycket wäl, att vu magt, fom inför allas ögon trumpat folträtten Europa under fötterna, endajt tau räkna på ring. reltagande wid en sollision med årannarne. Konung Wilhelm har witare ringa benägenhel att följ Biomarck, emeran denne, som personligen står stor gunst hos tejjar Japolcon, bemörar fig om at stå på god fot med Frankrite. Den preussiske pre mierministern blef wäl emottagen i Frankrite, oc bet är slälratt antaga, art denna magt skulle wari mindre otillginglia ån Ryssland, sawida man gif wit den förhoppning om ett territoriclt wederlag men alla häntydningar på något dylitt hafwa wäck betänkligheter hos tenung Withelm. Fan minne utan twijwel, tillägger Times, att det är den för ite Napolcen, sem uppfunnit taktiten att låta den ena magten pligta för den andras fel, och fannuv: lift är han ide fullkomligt wiss på, hwilken ut sträckning ter nmwarande fursten af samma namn kan hafwa för afjigt att gifwa åt tenna princip. Times framhåller slutligen, att ten iledvigboljfteins ska frågan gått i sönter, och, hänwisande till mars skalk Öabieny uppträrande i Holstein, tommer tids ningen till der resultat, att tet på ven sista tiden börjar gå betyrligt tillbaka för Preussen. Frän Paris skrifwes under den åete Jannari till Angsb. Allg. 3eit.: Öftorrites beflut att närma fig westmagterna, hwarigenom en lycktig lösning of ten italienjka frågan och en förnuftig behande lina af den orientaliska unterlättas, förllarar tills räckligt, att i Tnillerierna ånyo warnat on önskan efter att få slut på ven slesvigholsteinsta frågan, sem döljer så många faror, och det i SjWwercnusde stämmelse med rätter, folkets wilja och Preussens egna förtlaringar mid Longonerkonferensen. Det är en fransk ire, att Österrite ffall inkalla de hols steinska ständerna och i samråd med Frankrite och England uppmana Preussen att litaledes respeftera rätten och följa samma politif. Furst Metternich uttalar sig naturligtwis för ett traftigt initiativ, och den nämnda åtgärden har blifwit myctket debate terad i Wien; men ktanhända har nun fommit till bet resultat, att ret ännu är för titigt att bringa planen till utförande. — J renna sednare förmodan bar korrespondenten haft rätt. Ett telegram frän Kiel af den 11 dennes förmäler, att den öfters ritiske guvernören i Holstein, fältmarskalk Gablenz i ett reskript till den holjteinska regeringen, under hänwisning till ve tyska stormagternas förtlaring den 18 Nov. förlidet år wid förbundsragen, säger lig stola afböja hwarje andragande, fom syftar på stänrernas inkallante. Utan lwifwel war den nos tis korrett, som för någon tid sedan war synlig, att nemligen Österrite beflutat uppskjuta det ilutlina ortnantet of ställningen i hertigdömena, tills den ungerska frågan blifvit löst. Alla unterrätteljer från Spanien förskrifwa sig hittills från officiel fälla, emedan myndigheterna förkjntet enskilta att sänca telearammer af polis tiskt innehäll. Desto mera är un af vet sista telearammet från Madsrid, fom är rateradt den 10:te, berättigad att sluta till regeringens allwar