ÅTTtttH1UDTC!. Preussiska kamrarne. — Slesvigska angeligens heter. — Uppror i Spanien. — Stormagtsinterventionen i Grelland. Attentat mot lorojtäthällaven af Irland. — Från Mexiko. Konungen af Preussen kommer denna gång icke att i egen perfen öppna de snart sammanträrande kamrarne VWejer 3eit. tror sig weta, att den preussiska ockupationsarmeen i Slesvig, hwilken för nävwarante uppgår till 12,000 man skall förminskas mer 6 bataljener, alltsä 5000 man. Samma tidning beflagar fig bittert öfwer, att regeringen i Beriin saknar kraft att utföra fina planer i hertigdömena. För ven preusfifta marinen fer vet sälunda mörkt ut, ty förslaget att anlägga en kanal emellan Ofterz sjön och Nordsjön Har helt och hållet blifwit ner laget, åtminstone tillswivare, enär denna wigtiga sak betraktas med likgiltighet å högsta ort. J Spanien har en hotande insurrektion utbrutit bland en rel af armeen. General Prim och Carlos Laterre sägas wara hufwudledare. Enligt ett telearam från Madrid af den 5:te Januari hade be lägringetillståndet blifwit proftumeradt i hufwuds staden. Baron Zedlitz skall med det första afträda från fin post fom preussisk civilkommissarie i Slesvig, och är baron Sctcel-Plosfen bestämd till hans efterträdare. Om ten påtänkta inblandningen i Greklands ans gelägenheter skrifwer en korrespondent från Wien till Köln. Zeit.7 under d. 3 Januari: Dattadt Journal te St. Petersbourg motsäger unvervättels sen om, att skyrdsmagterna beslutat interwenera i Geellant, låter dock tidningen å andra fivan förstå, att en moralisk intervention i form af ett gemens jamt uttalante af magterna förestär. Ryssland wille i början endast motsträfwigt gå in härpå och flöt sig först då till tet nämnde steget, till hwiltet tet engelska fabinettet på danska hejswets enträgna uppmaning tagit intiativet, när det tommit till bes stämd öfwertygelse om, att westmagterna fajt bes slutat att icke stå som litailtige åskådare till den stigande förwirringen i Grekland. Det kan anses fom säkert att man ännu en tid håller fig tillbaka i hopp om, att det ffall lyckas ren nya grefiffa minifteren att winna fasthet, men lika wist är det, att man, när sakerna nätt fin yttersta spets, ide skall nöja sig med en blott moralisk interwention. Lordståthällaren af Irland, ford Wodehonse, har den 3 Januari warit utsatt för ett lönmunordsförs sök; ett pistolskott aflossades mot honom, men utan att träffa. Times korrespondent i Dublin berät tar, att lord Wotehonse tillika med fin gemål och fon wid middagstiten afrest med jernbantåget till Kilormu Castle, mr Tenysons gors. Han mot togs på barngården af jernbanans direktörer och åtföljtes af dem till en salonwagn, som afslutade tåget; endast få poliskonstaplar woro närwarande, och man hade icke sändt något lokomotiv i förwäg för att rekognoscera terrängen. Frän ten sista stationen återjtod ännu nio mil till fovsjtithilla rens bestämmelseort, och han hade beslutat att åter wända påföljande dag. Det är sannolikt på nås gon af jernbanstationerna, fom attentatet egt rum. La France mettelar följande upplysningar om förhållandet emellan kejsar Maximilians regering och de politiska flyttingarne från sytstaterna: F. d. guvernören i Tennessce, mr G. Harris, berittar i ett bref, att han rönt det bästa mottagande i Mexiko, der han ämnar flå ner sina bopålar lif: fom aeneralerua Price och Shelbv, guvernoren Volt från Missouri och domaren Pekins från Louisiana. Kommodore Manry ar utnämnd till minifter för kolonisationen, och kejsaren har gifwit Price, Pe lins och Harris upprrag att unverföfa, huruwida de jordsträckor, som ligga längs jernbanan från Vera Cruz till Mexiko, egna fig för ven amerifanska folonifationen. Kejsar Maximilian har, för att uppmuntra inwanrsringen till Mexiko gjort ftora löften om frihet för invandrare från ffatter och militärtjenst, widare har han bewiljat dem stora förmåner wid köp af gjord samt utlofwat religions och handelsfrihet. En tepesch från Newyork af den 27 December oc ov — Fr A ? PDe — — 1