Helsingborgs-Posten – 9 januari 1866, sida 3

mäla, att ett ängfartyg, hwars djupgående war 13 engelska fot, inlöpt i Bort Said-fanalen och att man erbjudit fig att i nästkommande Maj mås nad transportera gods a 35 fr. eller 28 s. eng. pr ton genom sötwattenkanalen. Närmaste följden af denna högst wigtiga underrättelse blifwer, utom alla ancra, den, att vet ängfartygsbolag, som uns derhåtler den indista kommunitationen meveljt fjös och landwäg blifwer nörsatadt att högst betydligt nersätta för frakt. Det stora hindret för qodstrafiken, medel it jie och landwäg, tan sötas ensamt i de genom vet höga priset på stenkol mid Röda hafwet och genom de höga kostnaderna för lands transporten öfwer näset eler genmom Caypten, förs orsatate ofantligt höga frattpriserna på ängfartvygen. Men äfwen för resande är den uva fanalen af största wiat. Hittills måste den resande för hwarje 100 skålv. bagage öfwer den föreskrifna wigten betala 10 s. eller pr ton om 49 kubitffot 10 pd ft. och derwid hade en pasjar trare af 2:dra tlassen blott 198 skålp. samt en af 1:sta klassen 306 skålp. bagage fritt Jngalunda skalt likwäl den nuwarande sötwattenkanalen wara tillräcklig för hela trasiken emellan Asien och Europa. Små bogj serängare mäste bogsera hela vader af faftprånar till Röda hafwets mynning och derifrån till Zucz, der stranden är mycket lånagrund, få att de ora fartygen ligga för ankar långt uti hafwet; seran lägaas de mer kol och gods lastare pråmarne mid jivan af fartygen för att lossa sina fardvningar. En tylit kommunikation mafte inskränta fia till en mindre betydlig skala, emedan fiera slussar och wattenuppdämningar, som alldeles omöjliggöra en werltstrafik, måste passeras. Deremot blifwer ven stora tanalen djup nog för fartyg fom gå anda till. 25 sot djupt. Enligt hr o. Losseps beräkningar ffall hälften af godsmassan, som årligen går från Europa till Jndien, och som han uppskattar till 12 millioner tong, begagna wägen genom faz naten. För 10 fr. eller 8 s. pr ton få de Der gagna tensamma. Penind.och Oriceut såingfars tygsbolaget beräknar för sitt gods till Åsien, Indien och Australien ide mindre än 34 pd st. pr ton och till China till och med 40 pd st. Så fnart ångfartyg från Europa med marnladdningar funna gå dirette genom kanalen till Indien, måste naturligtwis det nämnda bolaget hwad dess fruftpriser beträffar ställa fis annorlunda. Poftfommunikationen, via landwägen, skall mail nu fom förut taga wägen till Alexandrien, och sedan pr jernbana till Suez. Medelst jernbana kan man tomma till Suez från Alexandrien på tolf tim mar. Deremot, om postfartygen äfwen skulle taga wägen genom stora kanalen mid Bort Saipd, skulle de nödgas hafwa en tidspillan af en till flera das gar, alltefter huru länge de blifwa uppchållna i sitobassinerna, för att lita te andra fartygen pass fera och det snabbaste fartyg mäste derföre rätta sig efter det lingmammafte fartygets hastighet, vå retta räfar wara framför detsamma. Men för fartyg med lardningar efter med passagerare, dock utan post, skulle en dags uppehåll eller något mera ide wara något wäsentligt binder. Färten af 100 sjömil på kanalen skulle blifva ren intressantaste telen af hela resan. Så snart den är färrig fall kanalen blifwa wårt ärhundrades itörfta under. De första och mest betydande swårigheterna äro med fulländandet af de kotossala, långt ut i hafs wet sig sträckande fajerna öfwerwunna. J hafwet är byggd en ö af 1500 e arcal, mes delst stora stenblock, af hwilka Mr warje väger 40,000 stålp. Twåhundratio millioner kubitfot jord hafwa dertill blifwit andända. Machinerna, hwilka bif wit begagnare mid tanalens by; Rande, hafwa rit i anspråk mera tid och möda än sjelfwa fanan. Stora förändringar torde kommunikationen mer Jndien blifwa underkajtad, och wåra redare samt köpmän må wara beredda derpå. För hela flottor af propellerängare skall der öppna sig ett nytt fält för wertsamhet, och att det norra Europas stater 9 stela lemna denna förbindelse ät fransmännen ensamt, derför är ess tessa staters ihärtighet och företagsamhet en borgen ehuru de synas befinna sig i andra rummet, i jemförelse med Frankrikes och Jtaliens m. fi:s gesgrafista läge. L F— —