Helsingborgs-Posten – 21 december 1865, sida 3

upoträde, ithy att Englands och Frankrikes am. bassadörer strart efter wigseln drogo sig tillbake frän bröllopssällstapet på grund deraf att platser wid den kongl. taffeln ide blifwit dem anwisade. De hade redan i förwäg beklagat jig öfwer denna brist på uppmärksamhet, men den kongl. öfwerhofmarjfalfen have hänwisat til föregående liknande fall. Sedan Spanien erkände konungariket Jtalien, har motsatsen emellan drottningen och foltet trädt starfare i dagen än någonsin. Hon har endast af nödtwäng undertastat sig ODonnells politik, och alla berättelser från Masrid öfwerensstämma uti att ause en omstörtning oundwiklig. Det berättas tillita de förunterligaste ting om drottningens bel lotillstånd, och om ten dehandling! hon är under kastar, ja, rytten äro till och med i gång om att hon blifwit förgiftad. Times har sälunda från sin korteependent i Madrid erhållit följande berättelje: Det har länge warit kändt, att hos folfet rårer en allmän misstanfa, att drottningen i sitt flott La Granja längsamt pinas ihjel och att hon fått ett gift, fom tär på hennes lifstråd. Hwad förnuftigt folk hittills icke wille tro, uttalas nu öppet mer de starkaste och otwetydigaste ord, och pressen innehäller artiklar, som kunnå slå en spanst patriot med förfäran. Att brottningen i fin nus warande belägenhet (hon är nemligen i wälsignadt tillständ) har blifwit åderlåten för en förkylning, blifwer ogillat här i detta qwacksalfwarnes fofterland, och den fur, fom läkrarne anwända skall på det hela taget wara jå eländig och skarlig, att ren ej låter fig förklara af otunnighet ensamt, till och med när man besinnar att hennes wertliga tillstånd länge har blifwit hemlighållt och att de offentliggjorda bulletinerna båte hafwa warit inbördes motsägande och affattade på ett orakelmessigt sprät, som war beräknadt på att wilseleda den offentliga meningen. Det försäkras med bestämdhet att drottningen befinner fig i ett tilljtånd, fom gör det ytterst twifwelattigt huruwida hon skall wara istånd att lyckligt öfwerstå fin nedfomft. Denna fri dring af drottning Jsabellas helsotillstånd motfäc ges mellertid af en telegrafdepesch från Madrid, hwari det heter, att hon den 14 d:s mändt tilldnka till hufwudstaden, från hwilken hon, enligt anse dra berättelser, warit afrest för den derstädes herrskande toleran. Sannolikare än förgiftningshiftorien tyckes teremot torrespondentens berättelse, att frågan om drottningens abdikation allt mer och mer tiskuteras i Spanien. Några antaga att drottning Jsabella skall funna bewekas till att friwilligt resignera, men häremot anmärker korrespondenten, att hon efter hand placerat betydliga kapitaler i utlandet, hwartill ej skulle sinnas nä gon grund, om hon tänkte på att nedlägga kronan, vå hon i få fall skulle af landet erhålla en riktig pension. — I Madrid talas mycket om en regcring under O Donnell och till oc) med pressen har artiklar härom. Korrespondenten förklarar till slut att det är lika så omöjligt att skilja drottningen från de förderfliga inflytanden, under hwilkas inwerkan hon befinner sig, som att hålla henne qwar på thronen med dessa inflytanden, och han uttalar derföre det hopp, att DI Donnell, fom inom avmeen står högt anskrifwen, skall besluta fig för att öfwertaga magten, då denna annars litt under den oundgängliga omstörtningen fan falla i händerna på en mindre samwetsgrann och fojterländskt sinnad man. Konung Leopolo ll af Belgien har i söndags aflagt ed på författningen och derwid hållit ett tal, fom hade följande hufwudsakliga innehåll: Jag lofwar Belgien att med lif och själ wara Bets giernas konung. Liksom min fader älftar jaa ref institutioner, som, i det de garantera ordning och frihet, äro den fastaste basis för thronen. Belgien skall weta att bewara sitt oberoende. Min fader fade mid sin thronbestigning: Mäitt hjerta hyser blott en äregirighet: att fe eder lyckliga. Jag återsäger dessa ord. Spaniens twist med Chili synes wara på god wäg att blifwa bilagd till belåtenhet för båda parterna. Bland amiral Perejas anspråk war äfmen, att Chili skulle med 40 skott salutera Spaniens flagga. Detta funno Chilenerna få motöfvarnäste Lenlithgow? frågade Rawlins, i den att göre den ordkarge Alick språksammare.