Landsorten. Jönköpingsbladet berättar under den berättigade rudriken vyr fatta följande historia: Ett ytterjt högwigtigt mål har i dessa dagar blifwit af Götha hefrätt afgiordt emellan Guftaf Nilsson i Foglawik, slagande, samt länsmannen Rob. Lundström och handlanden Å Hasselblad, förklarande. Hufs mwudfrågan i retta mål, fom, inom parenthes sagdt, lägger i dagen allmogens benägenhet för procesfer, rörer fig omkring en fatta, hwilken, enligt hwad handlingarna upplysa, bortgått från Gustaf Nilsjon och kommit att stanna hos ofwannämnde Hade selblad. — Anledningen till kattans afwikande från vet hem, fom henne fostrat har, är ej genom räts tegången fullt utredd. J ven stämning, som af Gustaf Nilsson inlemnades til Gäseneds häradsvitt, yrkates af honom answar och ersättningsskyldighet å Hasselblad dels för det denne wägat hysa få menstliga tånslor, att han gifwit kattan mat, hwilket sannolikt på goda grunder förmätt henne att stanna i sitt nya hem. Widare yrkas answar å Hasselblad för det denne, då Gustaf Nilsson skickat fin dotter med helsning att åtmins stone erhålla en ättling af de många hang fatta ffänft sin nye beskyddare, i stället inknutit något helt annat uti den af barnet medförda handduken. Saken aflopp få mid häradsrätten, att Gustaf Nilsjon blef dömd ersätta både wittnen och part för ine ställelsen samt dessutom böta för missbruk 10 rdr. Hofrätten har nu befriat G. Nilsson från dessa böter, men i öfrigt fastställt utslaget. Handlingarna hafwa degutom blifmit till avvofatfiftalåembetet öfwerlemnade för att, i anledning af i Sus staf Nilssons beswärsskrift antydda omständigheter, mot t. f. domhafwanden i Gäseneds härad anställa tiensteätalan. Omkostnaderna för detta ofwan res ererade mål belöpa fig till omkring 80 rdr, hwatan troligen denna fatta är den dyraste af det fligs tet inom Swea land. Göteborg. 3 förra weckan gick på gamla mwarfe met af stapeln ett för grosshandlaren Gustaf Mes lins och warfsegaren A. F. Landgrens räkning bygdt fregattskepp, fom derwid erhöll namnet ÅLouis de Seer. Haparanda. Nyligen har, enl. Norrb. P., ren härifrån förlitet år wäldsamt bortröfwade f. d. finske soldaten Et, säsom fri och ledig, gjort här ett kort besök. Säsom desertör har han undergått bet i Ryssland kanhända aldrig förr tillämpade lins driga straffet af sexton dygns fängelse wid watten och bröd. De tilltalade mennifforöfrarne fitta beremot ännu i cell, hwar och en på sitt Håll, nemligen twå i Swerige och den tredje i Finland. Att den offentlighet, som detta sorgliga däd wunnit, i ide ringa mån bidragit till denna få att säga omäns tadt lyckliga utgång, är utan twifwel antagligt.