Helsingborgs-Posten – 5 december 1865, sida 3

—0kcb———— ——— — Utlandet. Stephens och bans flykt. — Hwad skall ske i Rom efter fransmännens aftäg? Från Mexito. Den i Dublin hättate, men nuligen ur sitt fängelje undkomne chejen för ve irste Fenierna, Stephens är jon of en anttionstommissarie i Kil fenny i Jrland; ban har endast fått en tarflig uppfostran och war en tid anställd wid en jernbancanlängning. Setan årrog han fig såsom en af det unga Jrlands werksammaste medlemmar ÖÅDriens uppmärksamhet och denne lär till och med hafwa förklarat att Srlands framtid have sitt jtöd i Stephens. Året ISS tog han liflig del i ven irsta rörelsen. Revolutionens chef utnämnde hos nom till sin sekreterare och han deltog i striden wid Ballinggarry. Då företaget hade strandat reste han till ÅAmerika, men äterwände sedan till Jrland och blef 1856 lärare mid en högre flickstkela i Hillarney, hwarpå han efter någon tids förlopp fom till Dublin i samma egenskap. Ses dan förlorade man honom ur sigte, ända till vej han nu åter uppträtt, fom Feniernas mest infly telterite ledare. Hans yttre skildras såsom mycket intagande; han är en man of något mer än medels måttig längd, har en frisk ansigtsfärg, präktigt skägg, ljusbrunt hår, små mycktt lifliga och fpes lande ögon. Uttrycket i hans ansigte wittnar om intelligens och fast wilja. J fängelset ådagalade han en öfwerlägsen sinnesro. Stephens rymning ur fängelset ger de engelska bladen och enkannerligen Times anledning att egna en allwarligare uppmärksamhet åt rörelsen, som man förut betraktat blott med ett medlidsamt löje. Nu har man blifwit tanske alltför mycket uppe skrämd: man sluter till att fängelserna måtte be finna sig i Feniernas händer och uppmanar till att på bet noggrannaste undersöka om ide samma bes tänkliga förhållande eger rum med arsenalerna och de maritima etablissementerna. Hos många bibehäller sig emellertid fortfarande ten tron att Fenierna ej kunna winna terräng, emedan deras före nämste ledare äro i Amerika och ej i Irland. J korrespondancer från Rom till Augsb. Allg. Zeit. omtalas på fullt allwar att påfwen har i sinnet att med det snaraste säga farwäl till fin gamla hufwudstad. Man will till och med weta, att England anwisat honom Malta såsom blifs wande wistelseort. Andra blad mena dock, att man i Vatikanen torde betänka sig mer än en gång innan man skriker till detta i alla fall wådliga steg: med denna flytt eller utan ven kommer man ej iynnertigen längt på de mera midtgående reformernas wäg och det är kåraktigt att lita på en österritisk intervention. Kejsar Frans är wäl för ögonblicket en ytlig penningenegotiatör men han har verföre ej vår till att göra öfmerloppsgernins gar af så widlyftig natur fom en ett tåg till den heliga staden. Underrättelserna från Mexiko lita föga gunstigt för ve tejserlige. Som man wet har Matamoraren längre tid warit bzZägratt; stället lär emeller tid wara få starkt befästatt och få wäl proviantes