Helsingborgs-Posten – 1 december 1865, sida 3

besök, ställde sig vid ett fönster från hvilket han redan på långt håll skulle kunna se hvarje ankommande. Samtalet mellan prinsen och Loc iel fördes sakta och dessutom på Franska språket, på det värdinnan, om hon, — hvilket dock var omöjligt med hennes döfnet — skulle uppsnappa ett och annat ord, icke skulle kunna förstå detsamma... Äfven höllo sig de båda talande på något afständ från Lanah, för att desto säkrare sörblifva okände, och dersore qväfvahvarje: förräderi i brodden. Det oaktadt hade dialogen knappt varat några minuter, förän Lanah stod upp från sia stol och begynte mumla besynnerliga ord. Derefter skred hon långsamt framåt. tills hon stod ända inför prinsen. -Aulling af hundrade konungar, sade hon nu i högtidlig: ton, milt öga är nästan blindt, och mitt öra nästan döft men dock har jag igenkänt dig, ty namnet Stuart står skrifvet på din panna. Fruåta ingenting, du martyrrafkomling, ty Lana , hvars make dött för din faders sak, har skådat dig i andanom, huru du segerrikt drog in i dina fåders gamla borg: i Holyrood, Stuartarnes palats! Framåt, konungason, på ärans löpbana! Framåt, och söla icke! Hvad Lanah sett med sitt andra anlete, inträffar så säkert, som vore det redan skedt!(Forts.)